"mamma har ketchup! Amanda vill inte ha ketchup. Jo, Amanda vill ha bara lite ketchup, den pratar lite med maten"
jag lägger upp en pytteklick ketchup....
efter ett tag
"Amanda vill inte ha den, Amanda vill ha makaronerna utan ketchup!"
jag pillar bort ketchupen för hon ska äta upp resten... men då hojtar hon
- "Och vill inte ha köttbullarna!"
hon plockar bort köttbullarna och jag tycker det ser så himla torftigt ut med bara makaronerna så jag frågar om hon vill ha lite ost, för det var jag själv sugen på.
jag : "Amanda, vill du ha lite ost på dina makaroner?"
Amanda: "Ja, parmesanost! Amanda tycker om parmesanost!"
inget snack om saken vad för ost vi brukar ha på pastan, eller hur? :-)
Friday, April 9, 2010
småkakor
jag: "och så skulle vi kunna baka några småkakor..."
amanda "Och vuxna kakor! Vuxna behöver också kakor!"
amanda "Och vuxna kakor! Vuxna behöver också kakor!"
Wednesday, April 7, 2010
BVC
Jag har varit på BVC idag för att kolla hur lång Amanda blivit, vad hon väger och så ville jag fråga lite angående att det ser ut som om hon går med sina fötter inåt lite ibland. Nu är hon 92,2 cm lång, vilket är exakt en kurva över genomsnittet, och hon ligger med sina 13,2 kg precis mitt på viktkurvan. Hon är alltså lite smal för sin längd kan man säga, men hon ser ju inte för tunn ut på något vis och BVC-sköterskan sa att det såg väldigt bra ut. Huvudomfånget mäter man inte längre efter 1,5års ålder.
Vi passade på att ta vaccindos nummer två av svininfluensavaccinet också, så har vi det avklarat. Det är skönt att ha det gjort utifall det blir nån epediemi i höst, för nu vet jag att hon har fullgott skydd - så bra man nu kan ha vill säga.
På BVC träffade vi Dinah och hennes mamma, och Amanda blev jätteglad att se dem.
Amanda och Dinah gungade på gunghästen på BVC. Först gungade Amanda och så ville Dinah också gunga, så jag lyfte upp henne bakom Amanda.
"Jag är Pippi Långstrump!" hojtade Amanda.
"Jag är också Pippi Långstrump!" sa Dinah.
"Neeeeeej!! JAG är Pippi!! Amanda är Pippi Långstrump!" kontrade Amanda
"Dinah är Pippi Långstrump!" svarade Dinah.
Jag försökte inflika: "Ni kan vara två Pippi, både Amanda och Dinah är Pippi. Båda kan ju vara Pippi."
"Nej Dinah är Tommy och Annika, jag är Pippi!" envisades min Amanda.
"Nej, jag är också Pippi Långstrump!" försökte Dinah.
"Neej, Amanda är Pippi!" hojtade Amanda ännu högre.
Jag tror faktiskt aldrig det blev nån riktig enighet i det hela. Men de var rätt söta när de höll på och diskuterade.
Dinahs mamma och jag pratade lite om friluftsfrämjandet, och de ville väldigt gärna vara med i vår Skogsknyttegrupp ute i skogen.
Ja just ja, jag har väl inte skrivit något om det här ännu, men jag har i alla fall gått en kurs till skogsknytteledare med friluftsfrämjandet. Skogsknytte är stadiet innan mulle, och det börjar på den ålder Amanda är på nu.
Jag har länge och väl försökt få med henne på deras aktiviteter för jag tyckte det verkade väldigt vettigt, men fick bara veta att det fanns en kö, och den var vi med i, men det hände ju ingenting. Senare fick jag information om att de tömmer kön varje halvår och att man ska förnya sitt intresse. Jag och sambon pratade om det häromdan för vi var tillsammans när vi skrev upp Amanda på kön för första gången, och han påminde mig om att de faktiskt aldrig sa nåt om att man ska förnya intresset varje halvår. Nån plats fick vi aldrig, så till slut gav jag upp och insåg att vill jag att vi ska få vara med får jag väl göra som de säger hela tiden då, och bli ledare.
Så jag gick en ledarutbildning för några helger sen, och nu är jag halvfärdig skogsknytteledare. Helfärdig är jag först i höst när jag gjort utbildningshelg nummer två, men den går ut på uppföljning med hur det gick med våra kurser så man ska absolut starta sina grupper innan dess säger de.
Den 18de april drar vi igång. Från att varit hopplöst för mig att få plats via den vanliga kön verkar det som att det nu knappt blir några från kön istället eftersom de som låg rätt i ålder för vår grupp (dvs Amandas ålder) tackat nej eller inte svarat. Istället ser det ut att bli en grupp full med massa kompisars barn och deras föräldrar. Superroligt tycker jag! Det kommer bli hur mysigt som helst i skogen.
Vi åt lunch på indiern efteråt, kyckling tikka masala vilket är en av Amanda favoriter. Vilket påminner mig om att jag borde skynda mig på att göra något åt fläckarna av masalasås på Amandas tights innan de gror in för mycket...
Hon har blivit lite kinkigare med maten än hon var förr. Idag åt hon knappt av kycklingen, men ibland kan hon ju sitta och vräka i sig av kyckling. Däremot åt hon mycket ris och sås som hon gärna doppade naanbrödet i. Precis som mamma gjorde. En himla massa mangojuice drack hon också.
Nu ska jag väl ta och utnyttja den lilla lugna stunden på dagen till nåt vettigare än att skriva dagbok. Även om det också känns vettigt att göra ibland, för att ha nån sorts minne av vad man gjort egentligen när dagarna går så fort....
Vi passade på att ta vaccindos nummer två av svininfluensavaccinet också, så har vi det avklarat. Det är skönt att ha det gjort utifall det blir nån epediemi i höst, för nu vet jag att hon har fullgott skydd - så bra man nu kan ha vill säga.
På BVC träffade vi Dinah och hennes mamma, och Amanda blev jätteglad att se dem.
Amanda och Dinah gungade på gunghästen på BVC. Först gungade Amanda och så ville Dinah också gunga, så jag lyfte upp henne bakom Amanda.
"Jag är Pippi Långstrump!" hojtade Amanda.
"Jag är också Pippi Långstrump!" sa Dinah.
"Neeeeeej!! JAG är Pippi!! Amanda är Pippi Långstrump!" kontrade Amanda
"Dinah är Pippi Långstrump!" svarade Dinah.
Jag försökte inflika: "Ni kan vara två Pippi, både Amanda och Dinah är Pippi. Båda kan ju vara Pippi."
"Nej Dinah är Tommy och Annika, jag är Pippi!" envisades min Amanda.
"Nej, jag är också Pippi Långstrump!" försökte Dinah.
"Neej, Amanda är Pippi!" hojtade Amanda ännu högre.
Jag tror faktiskt aldrig det blev nån riktig enighet i det hela. Men de var rätt söta när de höll på och diskuterade.
Dinahs mamma och jag pratade lite om friluftsfrämjandet, och de ville väldigt gärna vara med i vår Skogsknyttegrupp ute i skogen.
Ja just ja, jag har väl inte skrivit något om det här ännu, men jag har i alla fall gått en kurs till skogsknytteledare med friluftsfrämjandet. Skogsknytte är stadiet innan mulle, och det börjar på den ålder Amanda är på nu.
Jag har länge och väl försökt få med henne på deras aktiviteter för jag tyckte det verkade väldigt vettigt, men fick bara veta att det fanns en kö, och den var vi med i, men det hände ju ingenting. Senare fick jag information om att de tömmer kön varje halvår och att man ska förnya sitt intresse. Jag och sambon pratade om det häromdan för vi var tillsammans när vi skrev upp Amanda på kön för första gången, och han påminde mig om att de faktiskt aldrig sa nåt om att man ska förnya intresset varje halvår. Nån plats fick vi aldrig, så till slut gav jag upp och insåg att vill jag att vi ska få vara med får jag väl göra som de säger hela tiden då, och bli ledare.
Så jag gick en ledarutbildning för några helger sen, och nu är jag halvfärdig skogsknytteledare. Helfärdig är jag först i höst när jag gjort utbildningshelg nummer två, men den går ut på uppföljning med hur det gick med våra kurser så man ska absolut starta sina grupper innan dess säger de.
Den 18de april drar vi igång. Från att varit hopplöst för mig att få plats via den vanliga kön verkar det som att det nu knappt blir några från kön istället eftersom de som låg rätt i ålder för vår grupp (dvs Amandas ålder) tackat nej eller inte svarat. Istället ser det ut att bli en grupp full med massa kompisars barn och deras föräldrar. Superroligt tycker jag! Det kommer bli hur mysigt som helst i skogen.
Vi åt lunch på indiern efteråt, kyckling tikka masala vilket är en av Amanda favoriter. Vilket påminner mig om att jag borde skynda mig på att göra något åt fläckarna av masalasås på Amandas tights innan de gror in för mycket...
Hon har blivit lite kinkigare med maten än hon var förr. Idag åt hon knappt av kycklingen, men ibland kan hon ju sitta och vräka i sig av kyckling. Däremot åt hon mycket ris och sås som hon gärna doppade naanbrödet i. Precis som mamma gjorde. En himla massa mangojuice drack hon också.
Nu ska jag väl ta och utnyttja den lilla lugna stunden på dagen till nåt vettigare än att skriva dagbok. Även om det också känns vettigt att göra ibland, för att ha nån sorts minne av vad man gjort egentligen när dagarna går så fort....
Subscribe to:
Posts (Atom)
Posts
