Första påsken

Amandas första påsk blev intensiv, det var fullt schema nästan hela tiden!

Dagarna innan påsk höll vi på att städa, plocka iordning, fixa iordning gästrum, förbereda mat och baka och annat sånt där pysslande som kan bli när man väntar flera nattgäster. Moster och hennes kille och mormor skulle alla komma och sova över hos oss.

Dessutom var morfar med också, men eftersom han ju har sin lägenhet rätt så nära numera sov han där.

På långfredagskvällen åt vi alla middag tillsammans hemma: räkbakelse till förrätt, lammstek med fetaostsås och färskpotatis som varmrätt och efteråt blev det hemgjord glasstårta med snickers&mars-choklad i.

Amanda var pigg och vaken och lekte en lång stund med moster efter maten. Egentligen skulle jag bara byta blöja och kläder på henne men både hon och moster fastnade en lång stund lekandes med varandra: brrrr"- prutta med läpparna-leken körde de en lång lång stund.. först Amanda, sen svarade moster, sen Amanda osv.

Dagen därpå, efter en rejäl frukost med bland annat bagels, ägg, yoghurt, juice och nygräddade våfflor, tog hälften av oss en promenad med Amanda och vagnen , medans den andra hälften slöade hemma - sov, tittade på tv och sånt.

Senare på dagen åkte vi alla (utom morfar) till farmor och farfar där vi träffade pappans småtjejkusiner och åt påskmat. Vi blev där fram till kvällen, och när vi kom hem spelade vi spel nästan till midnatt.

Dagen därpå skjutsade vi alla släktingarna till flyget på Arlanda respektive centralstationen i stockholm, och sen gick vi på en mysig promenad och fikade i gamla stan.

På måndagen fick vi besök av kompisar, två par varav det ena med en ettårig son. Vi åt middag och fikade... ja fullt schema som sagt!

Glad påsk!

Glad påsk önskar Amanda!

Dags för en uppdatering

Det har gått några dar sen jag skrev nåt sist, och ja vad har hänt sen sist?
Snabbvarianten:

* fredag: feber pga mjölkstockning!
* lördag: shopping och melodifestivalen
* söndag: födelsedagsbrunch och promenad i hagaparken

* måndag: till jobbet

* tisdag: långpromenad och träffat lille Anton

den långa varianten:
I fredags skulle jag ha åkt in till jobbet för ett möte, men när jag vaknade på morgonen kände jag att nånting var lite fel. Jag kände mig alldeles matt och svag och när jag klev ur duschen var jag nära att svimma. Dessutom hade jag en lätt huvudvärk, och det är något jag aldrig brukar ha mer än när jag har feber.

Så jag tog fram mig tjusiga nya febertermometer och kontrollerade - ja tyvärr hade jag rätt, 38 graders feber, som senare under dagen steg till 38,6. Jag fick stanna hemma i sängen men det hade ju inte Amanda nåt emot alls! Först tyckte hon det var mysigt att vi sov ihop, hon brukar ju inte vilja sova på egen hand. När hon hade tröttnat på att sova tyckte hon inte att jag skulle sova heller, utan jag skulle underhålla henne såklart... så där låg jag febrig och hissade henne upp och ner i luften, sjöng sånger och gjorde alla andra möjliga konster som höll henne ifrån att skrika :-)

Inte helt lätt när man är sjuk och helt slut i huvudet. Det var med andra ord riktigt skönt när pappan kom hem och jag fick lite avlösning... och dessutom var det bra att han hade med sig pizza, för jag hade varit så slut att jag inte orkat fixa mig nån mat på hela dagen.

Vi kom fram till att det måste vara mjölkstockning för jag var öm i och knölig i ett av brösten men inte mådde dåligt på nåt annat vis, mer än febern och att jag var så slut.

Dagen efter hade jag fortfarande lite feber, men vi gav oss ändå ut för jag kände mig mycket piggare och en smula rastlös. Så på kvällen var det förstås schagerfestivalen.

I söndags var vi på födelsedagsbrunch för Lina, och efteråt gick vi i Hagaparken på en riktigt skön söndagspromenad i det soliga vårvädret. På kvällen plockade jag påskris och dekorerade det med fjädrar och glasägg. Dagen därpå låg ungefär hälften av fjädrarna utspridda över golvet. Åh suck, katten hade haft kul förstås! Men han är ju för hopplös. Nu har jag satt i fjädrarna igen, så får vi se hur länge de får sitta.

I måndags var vi på jobbet för det där mötet som aldrig blev av i fredags, och vi hade turen att få fika Linas muffins en gång till. Vi åkte hem med pappan efter att först ha handlat en liten tröja till Amanda, sushiris i en trång asiatbutik och lite minipåskliljor på Hötorget.

Idag har vi varit och hälsat på Anneli och hennes lille Anton som är ca 2 månader yngre än Amanda. Han var jättesöt! Men tänk så mycket som händer på bara några månader. Det stämmer ju det alla säger, att de bara blir roligare och roligare. Nu är hon är pigg, glad och interaktiv. Hon sover hon inte lika mycket längre, och så kräver gullungen att bli underhållen.

brrrrr - nya tricket

Amandas senaste trick är att prutta med munnen, brrrrr. Hon börjar bli bättre och bättre på det! I början när hon var ny hos oss och skrek var ibland det enda som gjorde att hon blev tyst att vi körde brrr-ljudet med läpparna. Hon tittade fascinerat och till och med bjöd oss på ett litet leende. Så fort vi slutade började hon skrika igen. Och nu har hon alltså lärt sig göra denna lilla konst själv! Det är häftigt.

Friden varade i 20 minuter

Nu är hon vaken igen!

från jätteglad till helt däckad...

Nyss var hon jätteglad, skrattade åt alla konstiga miner jag gjorde och vi satt och pratade urfånigt med varandra -bla blö blää da di doo... sen tog väl orken slut, för hon började skrika.. och skrika... aj mitt öra. Jag gick runt med henne och då var hon ju lugnare, men jag ville få lite annat gjort också plus att jag blir ganska trött i armarna, så jag tänkte att jag får köra bärsjalen. Jag lade ner henne i spjälsängen för att knyta sjalen under hennes vilda protester. Wääääähhh, wäähhhhh... skrik skrik skrik! Jag snörde på mig sjalen så fort jag kunde, men oj, något magiskt hände medans jag höll på. Bebis tyst? Bebis SOVER! I sin egen säng. För första gången, magi!!

Amanda vill så gärna krypa...

Amanda kan vända sig själv!

Imorse när jag duschade fick lilla Amanda ligga på en handduk med skötbordsunderlägget under på golvet utanför duschen. Hon fick ligga på mage för att få träna sina rygg- och nackmuskler och där läg hon och lyfte sig med armarna och viftade på benen. Hon såg ut att ha det ganska bra där på handuken så jag lät henne ligga där själv medans jag snabbt sprang upp till sovrummet med tvätten. Det fanns ju liksom ingen fara att hon kunde göra sig illa och jag skulle ju höra om hon skrek. Jag var kanske borta i 15 sekunder. När jag kom tillbaks låg hon inte på mage längre, utan på rygg! Lillstumpan hade alltså lyckats vända sig helt själv, och hon är ju faktiskt inte ens två och en halv månad ännu.

Senare, när hon låg på babycaféts blåa sångstundsmatta försökte hon göra samma sak igen och jag kunde studera vilken teknik hon använde. Först upp med överkroppen och armarna raka. När hon hade fått upp kroppen lyckades hon lägga en av armarna under sig, så att hon liksom låg tvärs över armen. Sen sprattlade hon med benen, och drog upp dem så hon kunde skjuta ifrån och på så vis få fart på kroppen så den kunde rulla över.

Läkarbesök vid 2 månaders ålder

Idag har vi varit på BVC och förrutom vägning och mätning var det också dags för Amandas första läkarbesök sen BB. Förrutom att hon spydde ner mig rejält precis innan vi skulle in till doktorn så gick allt bra! Undersökningen gick på bara några minuter. Doktorn tittade snabbt med van hand bland annat på att hon reagerade på kontakt, lyste henne i ögonen med en liten ficklampa, och lyssnade på bröstet med ett stetoskop. När doktorn satte det kalla stetoskopet mot Amandas bröst började lillan att skrika och hon slutade inte förrän när hon fick komma upp i min famn igen.

Doktorn tittade på Amandas tillväxtkurvor och sa att hon nog kommer hamna på mitten i alla kurvorna. Idag ligger hon precis på strecket på längd och huvudmåttet, men vikten ligger snäppet över mittenstrecket, men det har jag fått förklarat för mig är hur det brukar se ut för bebisar som helammas. Efter ett tag når det en puckel och planar ut.

Jag fick en påminnelse om hur bra det är att hon får ligga på mage och öva sina muskler, och det är bra att de säger det, för det är lätt att missa när hon hellre vill vara i famnen eller ligga så att hon kan titta på mig.

Det var en annan sköterska än vanligt som vägde och mätte henne, och hon gjorde det lite hastigare än vår vanliga barnmorska. Den här gången blev det ca 5,5 kg och 57,5 cm lång. Stora tjejen, eller hur?!

Lite senare samma dag var vi och hälsade på barnmorskan jag haft på MVC, för det var dags för min återkontroll också. Det gick också väldigt bra. Barnmorskan konstaterade att jag hade haft en normal tillväxtkurva av magen under graviditeten och jag hade fått en helt normalstor bebis också - så det stämde precis.

vårpromenader, shoppingupplevelser och odlingsdags

Våren är här, och vi har gjort mycket promenader på sista tiden. I förrgår gick vi till Smile och bytte Amandas lilla omlottströja för jag såg att den var lite slarvigt sydd i fållen, det gick jättebra att byta den och de var väldigt trevliga i affären! Alla andra tröjorna såg perfekta ut så jag måste ha fått tag på ett måndagsexemplar. Det kan väl lätt bli så när man blir lite stressad - när stod och funderade på tröjan häromdan började Amanda skrika i vagnen. Då blev det bråttom, jag ville fort få vagnen i rullning igen så hon skulle somna om, så jag bara tog en tröja, betalade och rusade ut. Men det var ju bra att det gick att byta den!

Efter att ha bytt tröjan tog jag en promenad runt i industriområdena. Jag rekommenderar INTE Roslagens tyghus till andra med barnvagn. När jag skulle in där för att se om de hade några fina barntyger, eventuellt till gardiner till Amandas rum, kom expediten springande och sa åt mig att jag inte fick ta med mig vagnen in "för det är så trångt inne". Jo tjena, säger de som gör reklam för sig med slogan "Roslagens STÖRSTA tygaffär" och alltid nämner att det är 300 kvadrat stort i alla sina annonser. Jag har varit där inne tidigare, och det är verkligen inte trångt. Eftersom jag aldrig skulle lämnat min sovande lilla älskling obevakad utanför, och det verkligen inte kändes värt att väcka henne för att gå in där, sa jag istället tack och hej och struntade att besöka deras affär. Jag handlar nog hellre gardiner nån annanstans.

Ja, våren är här och då är det ju odlingsdags. Jag har redan sått en del, bland annat basilika, lavendel och vallmo som jag hade kvar sen förra året. Igår gick vi tillsammans med Amandas farmor och farfar förbi Växtförsäljningen och köpte lite fler fröer, bland annat blomstertobak och svarta violer. Jag tänkte sätta dem idag så får vi väl se om det blir nåt av dem. Jag köpte smultronfrön också, för jag vill ha en massa smultron i trädgårn som Amanda ska kunna plocka när hon växer upp.

Farmor och farfar hängde med på promenad runt Norrö, långa varvet. När vi kom hem lagade vi tomatsoppa och sen åkte vi till Åkersberga centrum och shoppade lite.

Idag ska jag och Amanda till återträff för föräldrautbildningen på MVC. Det är faktiskt bara en timma kvar tills vi ska vara där så det börjar bli dags att göra oss i ordning!

Babycafé, lekstund och långpromenad

Igår blev väldigt mycket promenerande i det fina vårvädret, hela 14 km. Japp, det blev det totalt igår, enligt GPS-klockan. Inte illa, eller hur?

Först gick jag till babycafét, där jag träffade Lotta med hennes dotter som också heter Amanda och Ylva med sin bebis Vincent. Det var jättemånga med på sångstunden igår, de som leder sångstunden lät riktigt förvånade över hur många som var med.

Amanda var lugn under sångstunden den här gången, hon låg och åt och somnade i min famn. Egentligen har hon ju inte så väldigt mycket glädje av det här ännu, men det är kul för mig att komma ut och träffa andra mammor och sen är det väl bra att jag lär mig låtarna. Dessutom tror jag det kan bli lättare för Amanda att förstå och uppskatta sångstunden där om det är något hon redan är van vid från att hon är liten.

Efter sångstunden tog jag och Amanda först en liten promenad på egen hand med vagnen medans Ylva och Lotta lunchade, eftersom jag var för mätt från fikan på cafét. Jag gick bland annat förbi klädbutiken Smile där jag köpte en tunn omlottströja i bomull till Amanda som hon ska kunna ha över sina kortärmade bodys. Men när jag kom hem så upptäckte jag att den var slarvigt sydd i fållen så idag tänkte jag gå dit igen och se om den går att byta.

När tjejerna lunchat färdigt möttes vi och promenerade tillsammans hem till Lotta där vi ammade våra små, och våra bebisar kravlade en stund tillsammans på en lekmatta. Amanda kräktes på lekmattan och den fiffiga kudde hon fick låna som stöd när hon låg på mage, och så förstås på sin body också så den fick jag byta. Lotta tipsade om att man kan rulla ihop en handduk så att den blir ett liknande stöd för bebisen när den ligger på mage, och det var ett bra tips som jag redan testat nu under morgonen.

Slutligen blev det ju promenad hem också, fast jag gick inte raka spåret utan mötte lillans morfar också som hängde med en liten bit på promenaden hem.

Födelsedagsfika för mamman igår

Igår fyllde jag. Amandas mamma, år så då bjöd jag på liten födelsedagsfika för släkten. Jag hade gjort två tårtor, en tiramisu och semifreddo med nougat, maränger och rostad mandel och bägge blev goda!

Jag hade önskat mig en termometer för att kunna ta tempen på Amanda i fall hon skulle bli sjuk, och jag fick hela tre stycken! En digital örontermometer och två vanliga digitala. Nu är jag väl inte fullt så nojig att jag skulle kontrollmäta med tre olika termometrar (stackars bebis i så fall!) så jag skia byta två av dem mot nåt annat bra-att-ha. Eftersom de är köpta på Babyland blir det lätt att hitta något annat bra. Dessutom fick Amanda två böcker - Totte badar och Totte städar.

Farmor och farfar stannade kvar på middag också. Mycket praktiskt för de lagade i princip hela middagen! Sa jag förresten att jag fick lyxfrukost med passionsfrukt, rostbiff och skinka, goda kitt-ostar, lyxig juice och hembakt bröd (nåja, jag hade bakat det själv, tog ut det ur frysen. men ändå!) Det blev sammanlagt en väldigt trevlig födelsedag.

Farmor hade tillsammans med pappans moster Anette markerat lite varor i LaRedoute-katalogen så jag gick in på deras webbplats och la in beställningen. Dessutom fick Amanda fick en mjuk stickad klänning jag tittat på tidigare och funderat på att beställa fast jag tyckte den var lite dyr men som nu var på rea, samt en skojig pyjamas och en kofta som var jättefin men som bara fanns kvar i en storlek hon kan ha i höst. Dessutom fick jag en kofta och pappan en skjorta. Det tar väl ett tag innan sakerna kommer, men då har jag något att se fram mot under tiden.

Idag har jag badat Amanda. Jag använde för säkerhets skull kökstermometern till badvattnet, dvs samma termometer soms att i steken igår, för att vara säker på att temperaturen blev rätt. Amanda tyckte det var jättekul att bada och skrattade en hel del i där hon låg i badet! Man får hålla ordentligt i henne för hon blir hal som en ål med badoljan och jag är rädd att tappa greppe så att hennes huvud åker under vattnet, för tänk om hon skulle bli rädd.

Morfar glömde sina glasögon här igår så han har varit här idag och hämtat dem. Dessutom har jag sått en del fröer för nu är det ju nästan vår nu. Snön som var utanför fönstret imorse har smält bort under dagen. Lillan sover just nu i sjalen på mitt bröst, och det är strax dags att fixa lite middag. Bäst att passa på medans hon är lugn.

En lugn morgon hemma

10:00 lugn bebis, lugn katt. jag börjar få ont i ryggen för att jag sitter konstigt...
09:57 Hon släpper taget, blundar, ser väldigt fridfull ut... hon har mjölk runt munnen.
09:55 lugn bebis som suger lugnt.
09:52 Jag blir törstig av amningen som vanligt. Tur att jag hämtade vatten förut. Amanda suger intensivt.
09:50 Katten Henry kryper upp i mitt knä brevid Amanda. Amanda flaxar med armarna och slår till katten flera gånger men han ligger kvar ändå.
09:49 fortfarande gnäll. provar amma igen. hon blir lugnare och suger.
09:48 Amanda gnäller och dregglar lite ... letar upp en torkduk...Hittar en fort för jag börjar bli såpass rutinerad jag har laddat upp med små torklappar bakom kuddarna i soffan.
09:44 Plockar undan efter frukosten. Är som vanligt törstig efter amningen, tar ett glas vatten. Det är morgontv på tv4 och de lagar nåt med svamp....
09:43 Katten hoppar upp i soffan, knuffar på mig och vill ha uppmärksamhet.
09:43 Amandah ar precis släppt taget om maten så jag släpper in katten... Amanda har hicka!
09:42 En av katterna gnäller utanför altandörren.
09:35 Hon suger, släpper, gnäller, suger, släpper, gnäller...
09.25 Amning... lugn bebis. Fast hon suger rätt hårt. Eller så är jag bara lite öm.
09:23 Amanda gnäller högre och högre...
09:16 Jag återgår till mina mackor
09:17 Hon börjar gnälla lite igen...
09: 15 Lugn bebis i famnen.
09:10 Sätter på henne blöjan så hon kan vara i famnen (annars blir jag snart kissblöt!) och sätter på henne kläder.
09.21 Amanda gnäller högre och högre
09:09 Amanda gnäller lite...
09:02 Lillan har sparkat av sig handdukarna igen.. jag lägger på dem igen.
09:04 Diskmaskinen tömd... börjar äta mina frukostmackor.
08:56 ... samtidigt som jag packar ur diskmaskinen...
08:52 Jag börjar bli hungrig, plockar fram lite frukost.
08:49 Dags för lite luftning. Lägger på en nytvättad kräk-fri handduk på skötbädden under Amanda och lägger över två små handdukar som täcke ovanpå. Tar med hela paketet med bebisen ovanpå till köket.
08:45 Kräks.. lite kommer på pjamasen. Tvättar Amanda med fuktig varm trasa. Tvättar fläckarna direkt för just nu ligger alla andra pjamasar hon har i tvätten. Hänger upp på tork i badrummet..
08:43 Oj det var en tung kissblöja. (Nyfiken som jag är kontrollväger jag den lite senare: 192 g innehåll, dvs när man substraherat vikten av själva blöjan.)
08:42 Hon luktar.... kiss. Till skötbordet för att byta blöjan.
08.41 Hon blir tyst direkt i famnen. puh.
08:40 gallskrik. Springer till sovrummet!
08:30 skickar några mail
08:20 packar undan lite från igår, blan annat några kakburkar som stod framme från fikan igår.
08:15 Jag går upp, kan ju ändå inte somna
08:03 Jag kan inte somna...
07:43 Jag bläddrar i Mama medans lillan sover, hoppas på att kunna somna.
07:40 Amanda somnar om.
07: 30 Försöker somna... lite oroad över att lillan ligger på sidan, petar över henne på rygg
07: 20 Lillan äter lite mer...
07:? Pappan åker hemifrån... Jag försöker somna om, är ju dödstrött för det blev en lång och intensiv dag igår.
07: ? Morgonamning. Lillan äter en stund...

Amanda i Uppsala

Man får ju 10 pappadagar, vilket är dagar som man kan vara tillsammans hela familjen och igår hade vi en sådan ledig dag tilsammans med Amanda. Eftersom det var så fint väder valde vi att göra en utflykt till Uppsala.

När vi skulle ge oss iväg tog jag med mig senaste numret av tidningen Mama, för jag tänkte det kan vara trevligt att bläddra lite i den på vägen. Jag öppnade dörrn till baksätet där jag brukar sitta brevid Amanda och skulle precis sätta mig när Jonas sa ifrån. "Nej där ska inte du sitta!" "Va... ska jag köra?" svarade jag förvånat, och ja, det var precis vad han tyckte att jag skulle göra. Oj, jag har ju aldrig kört så långt förrut. Hur skulle det gå?

Men okej, det var värt ett försök för det blir ju aldrig nåt körkort om jag inte övar i massor. Det gick faktiskt väldigt bra! Jag körde genom Vallentuna och Upplands Väsby och ut på motorvägen. Allt gick faktiskt jättebra tills lillan började gnälla i baksätet. Gnället blev bara värre och värre, och efter ett tag började hon gallskrika. Så stressande!

Vi hade egentligen inte alls långt kvar till Uppsala men det var inget annat att göra än att hitta nån avfart där vi kunde stanna och kolla läget med henne. Stackars liten, hon hade till och med lite riktiga tårar i ögonen och såg jätteolycklig ut. Men vi beövde inte anstränga oss så mycket för att få henne nöjd igen, för hon tystnade direkt när hon fick komma till bröstet och få mat. Inte ville hon sluta äta heller, hon var ju hur hungrig som helst. Så där stod vi med bilen parkerad framför en stoppskylt på avtagsvägen. I hela tre kvart åt hon, och först därefter kunde vi äntligen åka vidare till Uppsala med en mätt och tyst bebis.

När vi kom fram hade vi hunnit bli rätt så hungriga så vårt första stopp efter att ha parkerat bilen fick bli att hitta nån form av lunch. så vi promenerade Saluhallen där vi åt lunch. Flera personer stannade till vid vårt bord och beundrade Amanda i vagnen, och vi gjorde inte annat än höll med förstås - hon är ju verkligen jättefin!

Vi hann vi inte gå långt på promenaden efter vår lunch innan hon började skrika och tycka det var dags för hennes lunch. Vi hade hamnat lite i otakt med hennes hunger i och med amningen i bilen, och nu var det alltså dags för henne igen. Vi hade precis passerat Ofvandahls konditori men inte gått in eftersom vi precis hade ätit, men eftersom Amanda skrek vände vi tillbaks och gick dit och fikade. Fiket var fullt med en massa bohemiska studenter som satt och skissade självporträtt på servietter och filosoferade över livet. Jonas åt en semla som han gav väldigt bra betyg, i alla fall var mandelmassan väldigt god för det var små bitar hackad mandel i den.

Sen gick vi runt på stan och tittade i lite affärer, och i en butik som hette Maria Wetternånting tror jag där vi köpte en svartvit lampskärm till gästrummet. Dessutom kollade in nån galleria som inte fanns sist vi var där så den måste vara hyfsat ny.

En rolig grej som hände var att vi fick en liten tshirt i present till Amanda. Vi gick in i en liten gullig barnbutik som hette Skurk och där köpte vi en rolig pyamas från UglyDuck till Amanda. Precis vid dörren i affären såg jag en bärsjal från samma tillverkare som sjalen jag använder, fast det här var en ringsjal. Hon som hade butiken hörde att jag sa nåt till Jonas om det, och blev direkt jätteintresserad . "Jasså, har ni en knytsjal, hur funkar det?" frågade hon direkt, och började ställa lite mer frågor. Jag sa att jag kan visa henne om hon vill, för jag hade ju packat ner sjalen i skötväskan. Hon i affären blev jätteglad att jag visade hur man knöt den och som tack hämtade hon en liten gullig svart tshirt i storlek 6 månader. Den var jättesöt!

På vägen hem stannade vi till på IKEA och köpte bland annat en fot till lampskärmen, och till skötbäddsunderlägg för det är rätt bra att ha ett extra som hon kan ligga på när man har med sig henne runt i huset. Dagen slutade med hemmamys i soffan och medans vi tittade på Lets Dance.

En riktig glad tjej denna pappadag

Idag har den här glada lilla tjejen haft en riktig pappadag, för vi har hela familjen varit på äventyr tillsammans. Kan berätta mer senare!

kusinträff i Vira

I förrgår var vi på småbarnssläktträff hos farmor och farfar. Ja man skulle nästan kunna säga att det var kusinträff, men det stämmer ju inte riktigt för det är ju trots allt Amandas pappas kusiner, även om de ligger närmare henne i ålder. Det var kul att träffa alla barnen för de växer ju så fort.

Vi fick både lunchsoppa, våfflor och en god gryta till middag av farmor och farfar.
Dessutom fick Amanda en hel flyttlåda full med kläder i lite större strorlek som Linnea och Lovisa vuxit ur. Helt suveränt, och så fina kläderna är dessutom!


Igår var en regnig dag så vi träffade morfar och bakade lite inför fikan på söndag. Idag har vi varit ute och promenerat nära en mil, och det har varit fantastiskt fint vårväder ute. Vi har snödroppar i trädgården och i nån trädgård jag gick förbi satt ett pensionärspar ute i solen och läste tidningen. Det såg mysigt ut.

Solen skiner och hela huset luktar kanelbullar

Just nu är vädret helt fanastiskt underbart, solen skiner och det känns väldigt vårigt ute. Åh vad skönt att våren redan är här. Jo, det kommer säkert komma snö igen, det gör det ju alltid, men just nu kan man ju baa njuta allt man kan när det är så härligt.

Jag har börjat grädda kanelbullarna och det luktar ju hur gott som helst! Fast när man har en liten bebis så får man vara beredd på att göra pauser i det man håller på med och så blev det för mig nu för just nu sitter jag och matar Amanda. Bullarna får jäsa lite extra tills Amanda är klar helt enkelt, det blir nog gott ändå! Amanda borde nog bli lite aktiv om en stund nu för hon har sovit bärsjalen i stort sett hela förmiddagen.

Vattenmätargubbarna var jättesnabba så nu är det bara bullgräddningen kvar innan vi kan ge oss ut i vårvädret!

morgonpyssel...

Det kommer en kille och ska byta vattenmätare här kl 10 . Synd för det är tokfint väder, så går jag ut måste jag vara tillbaks tills dess... Jag fick imorse för mig att jag skulle baka kanelbullar, men så upptäkte jag lagom till att jag blandat ihop en del av ingredienserna att jag hade slut på kardemummakärnor - behöver 2 tsk, hade bara en halv :/ Så nu kanske jag ska gå ut lite kort innan vattenkillen kommer oh handla lite kardemumma på Ica...

Ska väl passa på nu när Amanda är så lugn - hon somnade just i mitt knä efter att ha ätit lite.

(Den bekymrade minen på bilden är för hon precis börjar upptäcka att jag lagt henne ifrån mig för att ta fotot. Sekunden efter började hon gnälla på väg till att skrika... det är INTE roligt att ligga själv!)

Jobbmöte, Stockholmsbesök och skaldjursmiddag

I fredags var vi på jobbet igen, för ytterligare ett jobbmöte så nu börjar väl lilla Amanda känna igen lukten av myndighetskorridor. Men usch så klantigt, vi glömde ju Amandas bärsjal i receptionen. Så dagen därpå gjorde vi en liten utflykt till stan och hämtade den samt uträttade lite andra små ärenden och fick en promenad i det vackra våriga vädret på köpet. Bland annat var vi på Japanska Torget där vi handlade misopasta och noriark till framtida sushimiddagar och så besökte vi Hötorgshallen där vi köpte kryddor och åt turkiska (?) burgare till lunch.

Därefter fikade vi på Hurry Curry. som är ett fik- och lunchställe som ligger i Indiskabutiken precis intill Hötorget. Där fick pappan kardemummakaffe som han säger är väldigt gott. Jag - mamman- fick chai-te med mjölk och så delade vi på två jättegulliga små bakverk. Mums. Där passade vi på att ge Amanda sin typ av käk också dvs mamma-mjölk, tills hon också var nöjd.

På kvällen var vi på skaldjursmiddag hos farmor och farfar. Där träffade vi Peter och Pelle & Maggan, de som Amanda fick sin söta panda-body av. Tack vare att vi hämtat sjalen fick både jag och pappan armarna fria till att bryta oss in i skaldjuren, medans Amanda sov och sov i sin lilla kängurupåse i på min mage i timmar i sträck. Lilla Amanda hade fått present av farmors gulliga väninna Christina - en gosig mjuk liten vit dress med huvtröja och matchande byxor. Amanda vaknade till när det var dags för fika och var social en stund. Hon tyckte att Pelle var väldigt rolig av någon anledning.

Visste du att... om tänder (ur Förstå din baby)

Spännande fakta ur "förstå din baby", ur kapitlet om tänder:

Visste du att...

• en del bebisar har en tand redan när de kommer ut, vanligast en i underkäken. Fast det är rätt ovanligt, bara 1 på 2000 nyfödda föds med en tand färdig, en så kallad neonantaltand. Tanden brukar sitta rätt löst och böjs inåt en smula när bebisen suger under amning. Drar man ut den här tanden kommer det saknas en tand i tandraden tills barnet blir ca sex år och får sina permanenta tänder.
• de flesta spädbarn får sina första tänder vid ca 6 månaders ålder, men allt mellan 4 och 14 mån är normalt.
• under bárnets andra levnnadsår bryter kind- och hörntänderna ut och då kan ibland barnet bli gnälligt och irriterat. Under det första året ger tandframbrotten egentligen inte upphov till något större obehag.
• anlagen till mjölktänderna finns redan hos ett sex veckor gammalt foster i form av tio små knoppar i vardera käken.
• flickor får sina mjölktänder något tidigare än pojkar, men pojkarna tappar dem först.

BVC vecka 7

Nu har vi varit på BVC och Amanda har som vanligt blivit vägd och mätt.

Ålder: 7 veckor och 2 dagar
Vikt: 4890 g
Längd: 56 cm
Huvudmått: 38 cm

Det kanske är att överdriva lite att säga att jag var orolig, men visst var jag ändå lite fundersam över att hon inte hade gjort annat än kiss i blöjan på ett dygn för så brukar det verkligen inte vara. När jag klädde av henne på BVCs skötbord blev jag därför lättad att se att blöjan var alldeles full av det rinnande gula. För er som inte vet eller minns: bebisar som bara får bröstmjölk får gult rinnande bajs som bara luktar lite syrligt. "Riktigt" illaluktande bajs kommer först när bebisen börjar äta riktig mat. Inte nog med att blöjan var full, medans hon låg naken där på deras skötbord började det rinna ut ännu mer så sköterskan fick springa efter extra papper! Ja lillstumpan ställer gärna till med nåt litet äventyr på BVC! :-)

Efter BVC gick vi runt lite i centrumet, utan att shoppa mer än lite mat. Vi gick förbi posten på Ica för att höra om det gick att hämta ut paketet från Adlibris ännu men det hade inte sorterats ännu så man skulle återkomma efter klockan 17 istället. Så då tog vi en skön promenad hem och nu har hon precis somnat i mitt knä efter att ha ätit lite.

hjälpt mamma på jobbet och åkt tunnelbana

Igår var Amanda med och jobbade. Japp, vi åkte in till jobbet för att gå igenom lite grejer med en kollega, och Amanda var supersnäll hela tiden. Hon var först pigg och intresserad av vad som hände omkring henne, sen somnade hon på min axel och vaknade inte till förrän hon var hungrig. Visseligen berättade hon för mig att hon var hungrig med lite skrik, men det är ju hennes sätt att kommunicera så man kan ju inte förvänta sig annat.

Efter maten var hon pigg och nyfiken igen och när jag gick från jobbet med henne i barnvagnen låg hon och tittade på mig med sina stora blå ögon. I vanliga fall brukar hon blunda och somna i vagnen (alternativt skrika), så det här var nog första gången som hon låg och tittade på mig så länge. Hon var supersöt!

Det var ett litet äventyr att ta sig till stan den här gången. När jag åker in brukar jag ju byta buss vid Danderyds sjukhus, och det gjorde jag igår också. Men den här gången blev det lite fel vid bytet och jag vet inte riktigt vad jag ska skylla på... Blir man kanske mer disträ som förälder?

Bussen kom, jag klev på men jag blev först lite fundersam när hållplatserna började ropas upp och jag inte riktigt kände igen dem. Efter ett tag insåg jag att jag hade ju tagit fel buss - jag var inte alls på väg till stan utan satt på en buss till Jakobsberg! Jag hoppade av i Kista och tog tunnelbanan in därifrån - så nu har hon för första gången provat åka tunnelbana.

Idag ska vi till BVC för vägning och mätning för första gången på två veckor. Jag är rätt nyfiken på vad som hänt med vikt och längd sen sist, för jag tycker att hon har vuxit i massor. Men den allra största skillnaden märks i sättet. Nu är hon mycket mer vaken och intresserad och ser sig omkring. Dessutom är hon väldigt ofta glad och svarar med skratt och leenden och det är helt underbart - ett litet leende från min söta dotter gör att jag blir alldeles varm inuti.

Om babyböcker och Johan och Marie på fika

Igår promenerade jag till biblioteket med Amanda och lånade en del böcker - alla på temat bebisar. Jag har läst lite i några av dem nu och det är mycket intressant läsning. Det känns bra när man ser att en del av de saker vi gjort instinktivt är helt rätt, och det är häftigt att läsa om sånt Amanda gör beskrivs i boken.

Plötsligt har man liksom fått ett helt nytt intresse. Inte bara det att jag tycker min egna lilla bebis är det mest underbara och häftiga som finns, utan nu är ju hela fenomenet ny liten människa spännande. Visste ni till exempel att havandeskapet är i genomsnitt ett dygn längre då barnet är en flicka? Eller att vita barn stannar i genomsnitt fem dygn längre i moderlivet än svarta. I Indien är den genomsnittliga havandeskapstiden ännu längre, nämnligen ytterligare sex dygn. Och enligt boken beror skillnaderna helt och hållet på barnens folkgruppstillhörighet och har ingenting att göra med deras vikt eller föräldrarnas sociala situation. Märkligt eller hur? Detta har jag läst i "Förstå din baby" Av Desmond Morris.

På kvällen kom Johan och Marie på fika och träffade Amanda för första gången och de hade med sig presenter till Amanda. Hon fick en gullig skallra som man kan se på bilden av Amanda i soffan -om man tittar noga för skallran är exakt färgmatchad med Amandas kläder! Dessutom fick hon jättefina kläder i lila - en klänning och ett par matchande mjuka gosiga byxor i storlek 62. Hur snygga som helst.

Katterna och Amanda

När vi kom hem från BB med Amanda så var vi lite fundersamma över hur katterna skulle reagera på henne. Vi var inte oroliga över att de skulle göra henne illa men vi trodde att det nog skulle bli det värsta trauma katterna råkat ut för än så länge i sina liv. Från att varit medelpunkt och ibland fått mer uppmärksamhet än de alltid önskat till att bli nummer två.

Men riktigt hur dramatisk förändringen skulle bli för dem hade vi inte insett - kattstackarna som ibland kan vara så tuffa i alla fall mot andra katter var totalt livrädda för vår lilla bebis. Hon behövde inte ens skrika för att de skulle fly fältet, det räckte med att man kom in i ett rum med henne i famnen där nån av katterna var så flydde katterna iväg till ett annat rum, eller än hellre ett annat våningsplan. Henry (den vita katten på bilden ovan) praktiskt taget bodde i gillestugan i veckor i sträck!

Nu har det gått 7 veckor och katterna börjar acceptera det nya livet. Turbo som tidigare alltid sov i vår säng har ibland vågat sig tillbaks till sängen ibland, på gott och på ont, för vi vill ju inte att han kliver på Amanda när han promenerar runt i sängen... Men nu när han är av med tratten ser vi honom inte lika mycket längre, han var mycket mer tillgiven och krävande med tratten på. (Ultimata tricket för att få keliga katter borde vara att gömma matskålen och sätta på dem tratt.) Men en för kelen katt är rätt så jobbigt när man inte har tid för den. Speciellt om den som Turbo gjorde, skrek i massvis för att få gå ut.

Det har tagit lite längre tid för Henry att acceptera Amanda, men nu är vi nästan där. Han kan ligga kvar betydligt längre i soffan nu även om hon är där. Fast till slut drar han ändå.. till sin kära gillestuga där han får vara ifred i lugn och ro. :-)

oj vad hon har vuxit...

Då - 6 januari. Nu 18 februari. Oj vad hon har vuxit....

coola tjejen poserar

Amanda poserar lite i sin snygga klänning.. innan hon spydde ner sig :-)

Babycafé, kusinbesök och grannfika

Stackars Turbo har fortfarande tratt som ni kan se, men han börjar lugna ner sig lite nu. Kanske inser han att han inte kommer få gå ut hur mycket han än försöker.

Igår var det ganska mycket aktiviteter för mig och Amanda. Först var det babycafé på kyrkligt centrum. När jag skulle ge mig av hemifrån hade Amanda precis somnat och var jättelugn i bärsjalen så jag hade inte hjärta att krångla upp henne, och sätta på henne extra kläder. Så istället testade att jag försiktigt sätta på henne mössan och extra sockar, och sen tog jag på mig en jättestor jacka jag hade under graviditeten som hon fick plats under. Amanda sov lugnt i värmen mot mig kropp hela vägen under den ca 3 km långa promenaden. Vi gick dit ihop med Celina och hennes lilla dotter Isabelle sovandes i vagnen.

På babycafét träffade vi Lotta och Carolina med deras små. Det var ovanligt mycket folk på babycafét den här gången, och tyvärr hade en del tagit med sig sina lite äldre sjuka barn, det var en del nysande och snörvlande. Vi håller därför tummarna att inte våra pyttesmå slipper bli drabbade.

Amanda åkte upp och ner ur sjalen beroende på hur kinkig hon var, så under sångstunden låg hon i sjalen på magen. Jag börjar lära mig lite nya låtar om nyckelpigor, krokodiler och annat. Tack och lov är några av visorna samma som när jag själv var liten i alla fall. Vi fikade lite efter sångstunden och sen gick vi hem.

Hemma igen bakade jag en misslyckad banankaka från Nigellas kokbok "Fest".
Kakan blev visseligen god, men gräddningstiden i Nigellas recept stämde inte, den var ju fortfarande halvt rinnande när jag vände på den! Så jag provade trycka ner den i formen igen och grädda vidare, och då fastnade den förstås i formen så det blev inte den vackraste kaka jag gjort precis... Men god ändå, så den är egentligen värd en chans till.

Jonas lilla kusin Linnea kom på besök ihop med Amandas farmor och farfar lite senare under eftermiddagen. Vi åt varmkorv med bröd för Linneas skull, och fikade på misslyckad banankaka. Vi åt den varm med glass och ringlad nutellasås på, och Linnea hade massvis med strössel ovanpå dessutom.

"Amanda" hade en present till Linnea- ett pärlkit men de här pärlorna var godispärlor så när man gjort sitt halsband kunde man äta upp det också. Det var populärt! Farmor Anita trädde upp pärlorna och Linnea åt upp dem.


På kvällen fick besök av grannarna mittemot, så det blev ytterligare en fika. Men som Jonas brukar säga - man kan aldrig fika för mycket. Den här gången blev det med hemgjorda semlor.

Vid det här laget tyckte väl Amanda att det blivit lite väl mycket intryck under dagen för hon skrek mer eller mindre hela tiden de var här... när hon väl lugnat ner sig sov vi riktigt gott både hon och jag.

joggingrunda

Idag har vi joggat ihop, för första gången sen gravidvecka 22 eller nåt sånt. Fast den här gången låg Amanda i vagn istället för i magen. :-)

Våran runda:

http://trail.motionbased.com/trail/activity/4954501

(tryck på "switch to metric" uppe i högra hörnet så blir det km istället för miles)

Imorrn på förmiddan ska vi till babycafét!

Vi kanske får pappas 5-åriga kusin Linnea på besök på eftermiddan och på kvällen kommer grannarna på fika. Det blir en ganska aktiv dag imorrn med andra ord!

Idag vaknade vi tidigt!

Idag vaknade vi tidigt! Nåja kanske inte mitt-i-natten-tidigt, men kvart i åtta i alla fall. Fast då har vi ju ändå varit vakna en del i natt, för nattamning - men också på grund av den skrikande katten Turbo. Turbo har fått tratt runt halsen för han har ett sår på huvudet vilket han river upp så det inte får chansen att läka. Men med tratten på får han ju inte gå ut, och det är något han inte är alls glad över. Han skriker och skriker så man kan bli galen, krafsar på altandörren ut från vårt sovrum, och hoppar på handtagen till de dörrar som kan leda ut.
Då och då tar han en promenad i sängen och tigger uppmärksamhet genom att buffa på oss och spinna. Han är söt, men man får ju passa noga så han inte får för sig att promenera på lilla Amanda. Han är ju van att gå på oss och det gör ju inget, och där hon ligger är det ju en mindre kulle så det blir förstås lockande att gå den vägen...

Idag nån gång efter lunch kommer bredbandskillen som ska felsöka vidare på varför vår internet är så vansinnigt slött att inte ens ip-telefonin funkar utan att hacka.

Eftersom felsökningen kan ta ett tag skulle vi kanske passa på att ge oss ut och gå innan han kommer, man vill ju passa på att gå medans det är ljust ute också. Amanda är ganska lugn just nu, hon är hoppningsvis på väg att somna. Alltså perfekt läge att passa på att gå, så kan hon sova i vagnen!

Liten tjej, stor fåtölj