Vill inte sova när pappa åker

Att somna om när pappa åker till jobbet är ju dödstrist, jag vill vara uppe. Skriker jag tillräckligt så kan inte mamma stå emot, då bara måste hon till slut klä på sig och gå runt i huset med mig! Hurra, jag vann! Jag fick åka runt på axeln... men det var lite jobbigt att få sin vilja igenom... och det vaggar ju rätt skönt när mamma rör på sig... nu är jag nog ändå rätt trött ändå.

Sångstunden igår på babycafét var ganska kul, men ingen av de andra bebisarna förutom jag sjöng med, de andra bara satt och tittade på sina mammor när de sjöng och viftade med armarna. De är i och för sig lite större än jag, man kanske inte är lika bra på att sjunga när man är 3 månader gammal? Min mamma viftade inte med armarna till några rörelser, hon verkade inte ens kunna alla låtarna. Men hon var bra på att gunga mig på axeln medans jag sjöng i alla fall.

Jag fick jättemycket beröm från de andra för min nya fina lilla kjol! Dessutom tycker alla fortfarande jag är extra söt för jag är så liten.

Efteråt fikade jag tillsammans med Vincent och hans mamma, och så åkte jag och Vincent en promenad med våra mammor. Det var helt ok, i alla fall när vi kommit en bit. I början ville jag mest skrika men sen somnade jag...

På kvällen i mataffären provade jag för första gången att åka babyskyddet ihopkopplat med vagnen. Det var rätt bra för då slapp jag trängas med maten i matvagnen. Medans mamma och pappa sprang runt och letade efter mat och sånt sov jag i min röda Laban-fleece, det var rätt skönt. Men det var lite pinsamt, mamma och pappa var sist kvar av alla i stora affären!