Promenad till standen en solig sommardag

Idag har Amanda varit på stranden för första gången i sitt snart fem månader långa liv! Vi tog en promenad till en badplats i närheten i Garnsviken och där satt vi en stund på klipporna och tittade på de som badade. Det har varit helt fantastiskt väder hela dagen, en riktigt varm sommardag.

Vi klär Amanda i solhatt och täckande kläder för att skydda henne från solen. Vit långärmad body och vita linnebyxor som vi får stoppa in i strumporna för det inte ska glipa när vi lyfter upp henne. Jag har funderat på att ha lite solskyddskräm på henne men det som är svårast att skydda med kläder är händerna och de stoppar hon ju gärna i munnen hela tiden.

När vi kom hem åt vi grekisk sallad och lite senare blev vi så trötta att vi gick och la oss i sängen, bara en liten stund..... hela familjen somnade i turordningen pappan, Amanda, mamman och vaknade inte förrän strax före nio på kvällen, i ungefär samma ordning. Mamman vaknar av att Amanda knölar runt och strax därefter vaknar pappan också. Efter en så rejäl sömnlur hade Amanda supermycket energi så vi har hela kvällen fått leka hoppa-hoppa med henne. Hon älskar att hoppa upp och ner, och så fort jag gör en paus för att det svider i armmusklerna börjar hon gnälla. Så börjar jag med studsandet igen och vips är hon superglad på nytt! Puh, vad gör man inte för att ha en glad liten älskling. Vi ska få låna en hoppgunga, och det är nog en superbra pryl för en så aktiv liten bebis som Amanda. Hon vill vara i full fart hela tiden.

Igår kväll kom min vän Niclas samt Amandas farmor och farfar förbi på på middag. De hade med sig en sån där vit barnstol från IKEA och den har jag provat sätta henne i nu - det funkar superbra!
Ett tag i alla fall. Brickan framför är suverän, där lägger vi leksaker åt henne som hon sitter hon och pillar med. Hon försöker fånga dem, ta den till munnen, tappar dem, fångar dem, tappar dem till slut på golvet... då får hon en ny leksak och sådär kan det hålla på tills hon blir för trött. Vi använde stolen idag till lunch och det gav oss tid att äta nästan hela lunchen utan bebis i knät, men till sist tappade hon tålamodet. Det märks på att hon direkt blir supergnällig så fort en leksak åker i backen. Men när hon får en ny leksak måste hon koncentrera sig på den en stund, tills den åker ner.. och då blir det fort panik! wäää wäää!

Jag har börjat med smakportioner med potatis blandad med majs nu. Potatis är lätt att hantera, palsternacka likaså, men majs var ett elände att mosa. Enligt BVC skulle man passera den i en sil för att slippa skalen och jag gör kanske fel för det blir knappt något alls när jag passerar, bara geggigt med majsskal överallt, och svårdiskat. Jag får jobba upp tekniken och kanske skaffa något bättre att passera i än en före detta te-sil.

Amanda har fått sin andra smakportion av potatis och majs nu på kvällen och det var en rejäl skillnad att mata henne med det när det bara var jag och pappan än när fler var med. Med farmor och farfar och Niclas som tittade på ville hon inte öppna munnen precis, utan tittade mer på dem än var intresserad av maten. Men ikväll gick det jättebra. "Aaaaaa" sa jag och hon öppnade munnen direkt. Det fanns ju inte så mycket annat skoj att titta på heller då, bara gamla vanliga mamma och pappa... Det är en lättdistraherad liten fröken det här. Det är som när jag ammar henne i tv-soffan. Slår jag på tvn släpper hon taget direkt och vänder huvudet mot tvn. Det räcker faktiskt med att jag bläddrar i en tidning så byter hon fokus. Hon är så nyfiken på allt!

vaccination plus mammalistanträff hos Tina

(Amanda pratar med Vincent. Amandas klänning kommer från Proud och blusen är från Zara)

Idag har vi först varit på BVC på vaccination och sen har vi varit på mammalistanträff hemma hos Tina i Hagbyhöjden. Vädret har varit helt fantastiskt fint!

Jag hade fått en tid klockan 10 på BVC, och när klockan var över 9 och Amanda fortfarande sov tyckte jag det var lite synd att behöva väcka henne. Men jag tänkte att jag inte hade något val så jag började knäppa upp hennes pyjamas för att byta blöjan och sätta på henne andra kläder. Men fast jag höll på att knäppa upp hennes kläder sov hon ändå i mina armar. Undrar om det går att ta henne som hon är så hon kan sova vidare i vagnen? Värt ett försök tänkte jag, och tog henne och täcket runt om henne och la hela paketet ner i vagnen och såg till att rulla iväg strax därpå. Det funkade! Amanda sov hela vägen och vaknade först när jag rullat in vagnen på BVC. När hon sen vaknade var hon på jättebra humör!

Först var det vägning och mätning:

Vikt: 7340 g
Längd: 64.5 cm
Huvudomfång: 42.0 cm

.

Därefter fick Amanda sprutomgång nummer två av vaccinationerna. De första får man vid 3 månader och de andra vid 5. Tänk vad tiden gått fort! Vaccinet är mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och HIB, samt ett extra vaccin mot pneumokock. Vaccinationen gick precis som förra gången bra. Amanda fick en spruta i vardera lår och hon skrek för det svider när vaccinet sprutas in men det gick över fort, strax var hon glad igen.

Amanda har haft ett litet märke på ena armen, som jag passade på att fråga om. Först var det rött och jag trodde det var ett myggbett eller nåt i den stilen, fast nu har det gått en vecka och det är nästan borta fast hon fjällar lite där. Barnmorskan rekommenderade en kräm som heter Mildison så den gick jag och köpte innan jag promenerade till mamma-träffen.

Utanför Apoteket stötte jag ihop med Lotta som också har en liten Amanda, men de kunde tyvärr inte komma på träffen för att hennes lilla Manda var sjuk. De har en dotter sen tidigare också, och när det var träff hos mig hade hon inte kunnat komma för att den tjejen var sjuk. Är det inte den ena så är det en andra suckade Lotta.

På mammaträffen var vi inte så jättemånga den här gången. Det var hemma hos Tina i Hagbyhöjden. Förrutom jag och Amanda samt värdinnan Tina och hennes Nicolas dök även Ylva med sin Vincent, Anneli med sin Anton och Carin med sin Emilie upp. Tina hade gjort pastasallad med soltorkade tomater, fetaost och oliver - jättegott! Vi åt inne för det var så varmt ute (man måste ju tänka på att skydda bebisarna från solen) men senare när det blivit skugga på större delen av altanen tog vi fikat därute och bebisarna som var vakna kunde ligga på en lekfilt tillsammans.

Jag promenerade hem via centrum och ett stopp på Willys där jag köpte lite mat, bland annat en påse fryst majs som ska bli Amandas nästa smakportion. Vi blev rekommenderade att köra med fryst majs istället för burkar för det är inga konserveringsmedel i denfrysta - det var ju ett bra tips!

På vägen mot centrum gick jag förbi McDonalds och jag kunde inte motstå frestelsen att köpa en glass i sommarvärmen. Men gud så korkade dörrar det var in till McD! Det var dubbla dörrar som bägge gick inåt, och när jag krånglat in vagnen genom den första fastnade jag mellan dörrarna för det gick inte att öppna den andra dörren för min vagn var ivägen. Urkorkat. Det fanns ju inga dörröppnare heller så det är helt kört att ta sig in där med vagn om man inte har någon med sig som kan hålla upp dörrarna. Precis som jag tänkte gå därifrån och skippa glassen kom en snäll tjej som också var där och åt och hon hjälpte mig, och sa att det verkligen var idiotiskt.

De kvalar därför in som nummer två på min lista med svartlistade företag i Åkersberga för barnvagnsburna:

1. Tyghuset - där var man ju inte ens välkommen in med vagnen utan de tyckte på fullaste allvar att man skulle lämna sin sovande bebis utanför, obevakad. Aldrig i livet.
2. McDonalds pga korkade dörrar och personal som bara sa Jaha med en uttråkad min när man tipsade dem om problemet.

(Amanda har vita byxor från Mexx och ett linne som hon fått i present av Jimmy och Sofia.)

lite om Amandas humör

När vi träffade Noa igår blev jag återigen påmind om att vi har en extra livlig bebis.
Han var så lugn, medans Amanda flaxade hit och dit, hit och dit. Puh, man får kämpa för att hålla henne i styr.

När vi gick med vagnarna så tröttnade Amanda på att ligga i den när hon var vaken, så hon skrek och skrek.. tills jag lyfte upp henne och då var hon lugn igen. så efter ett tag provade jag lägga ner henne i vagnen igen. direkt började hon skrika på nytt.

Enda gången hon gjorde uppehåll var när hon liksom glömde att hon skulle skrika för hon satt och koncentrerade sig på att ta sin skallra och tugga på den.

Fast just nu är hon jättelugn, för hon sover! Faktiskt sover hon utomhus, precis utanför altandörren. Jag la ut dynorna till utemöblerna på marken på terassen och la henne på dem. Plötsligt blev hon så lugn och tyst . när jag tittade på henne märkte jag att hon somnat!

Det är inte så vanligt att hon sover på egen hand, hon gör det oftast inte så länge så vi får se hur länge friden varar. När hon sover tassar jag runt på tå för att hon inte ska vakna för hon kan vara så himla lättväckt.

Amanda kan inte krypa ännu men hon har ju viljan att ta sig framåt, och med mycket kämpande och stånkande kan hon faktiskt förflytta sig framåt. Det går inte fort, det tar kanske 5 minuter att förflytta sig en decimeter. Men tekniken ser bra ut, hon buffar upp rumpan, sätter i benen, skjuter ifrån. Om hon bara lärde sig att lyfta överkroppen också skulle hon komma framåt mycket bättre. Men himlar vad mycket det blir att hålla reda på då. Nu kan jag ju faktiskt gå ifrån henne om jag behöver hämta nånting i ett annat rum om hon är lugn och på bra humör. Men när hon kan ta sig fram själv... då är det ju kört. Då får jag sätta upp grindar överallt stänga alla dörrar och gömma allt som hon kan göra sig illa på. kul, men läskigt på en gång. Och det ligger inte så långt fram i tiden som det kan kännas nu.

Hon är väldigt bestämd när hon vill något, och hon kan ligga och babbla i massor för sig själv, det låter som hon provar vokalerna. aaaoooowääääääaaaaäöööööö . Inte skrik, utan det låter mer som en sång. häromdan lät det faktiskt som hon sa mamma, men det gjorde hon ju inte och knappast medvetet heller, men hon sa typ "wäää-wääää!" på ett sätt som lät väldigt mycket som om hon ville säga mamma. Pappan, som hon satt i knät hos just då tycke också det lät så :)

Noa och Amanda

(Amanda har klänning från Mexx, tröja från Benetton och solhatt från Cubus)

Efter lunch idag tog jag en promenad till Öppna förskolan för att vara med på sångstunden för det brukar ju Amanda tycka är kul. Nadja från BVC-gruppen och hennes lille kille Noa kunde ju inte följa med, men jag tänkte att jag går dit ändå.

Amanda somnade på vägen under promenaden och eftersom hon sov när vi kom fram, rullade jag in vagnen med henne i in i tamburen på öppna förskolan. Hon brukar oftast vakna direkt när vagnen slutar rulla men just idag sov hon vidare. När jag väntat på att hon skulle vakna i ca 10 minuter men hon bara sov vidare ändrade jag mig. Varför vänta på att hon skulle vakna, det är ju bra om hon sover. Skulle hon vakna bara några minuter i två så skulle hon vara alldeles yrvaken under sångstunden som börjar kl 14 och då skulle hon inte få så mycket ut av den. Och det var ju ändå jättefint väder ute, perfekt för en promenad. Vi gav oss alltså iväg på nytt.

Medans vi var på promenad ringde Nadja för vi hade sagt att vi skulle höras av. Vi träffades i Åkersberga centrum och tog tillsammans en promenad längs kanalen hem över Norröbron. Sen gick vi hem till mig och Amanda och fikade te och hemgjorda mazariner ute i trädgården! Mysigt!

Noa och Nadja bor bara några meter hemifrån oss och han är ju också en -08a så det är ju inte alls otroligt att de hamnar på samma dagis, skolor och fritidsaktiviteter när de blir äldre, om alla bor kvar vill säga. Han är född i början på februari så han är alltså ungefär en månad yngre än Amanda. Jag tog en del bilder på Noa och Amanda tillsammans, visst är de söta ihop?

Alldeles nybadad

Amanda är alldeles nybadad! Jag passade på samtidigt som jag själv skulle duscha för då skulle jag ändå bli blöt. Himlar vad hon plaskar och skvätter nu när hon badar. Armarna och benen flaxar för fullt och plask plask plask så är det blött precis överallt! Fast jag ställer badbaljan i duschen så det gör ju ingenting att hon skvätter, det är bara härligt att hon verkar gilla vatten.

Pratade precis med tjejen fråm BVC-gruppen som kanske skulle hänga med till öppna förskolan idag. Hon kunde tyvärr inte följa med för något annat viktigt hade dykt upp men hon skulle eventuellt komma förbi och fika senare.

Andra smakportionen - potatis och palsternacka

Jag har kanske inte sagt det ännu, men Amanda har sen i slutet fredags börjat med en ny smakportion. Nu är det mosad potatis och palsternacka blandat med mammamjölk som hon provar, enligt BVCs rekommendationer.

Potatisen och palsternackan är kokade var för sig utan salt eller nånting alls i kokvattnet tills de blivit mjuka. Sen mosar jag dem antingen i vitlökspressen eller på mitt Microplane-rivjärn och blandar dem med mjölk.

Amanda börjar fatta vad det handlar om när man sätter på haklappen och tar fram skeden och den lilla skålen. Hon tycker faktiskt att det är roligt. Kanhända är det för både jag och pappan är jätteglada och hurrar och skrattar när hon är duktig med maten. När skeden kommer brummandes mot munnen öppnar hon frivilligt munnen och gapar stort! Skeden in i munnen, och hon ser lite fundersam ut när hon fått maten men det mesta stannar kvar i munnen faktiskt.

Det ryms så lite på hennes silikonsked så jag har gett henne en extra sked ibland, och det går precis lika bra andra gången. Hon blir jätteglad och gapar stort. Sen samma fundersamma grimas när hon känner maten i munnen... men det är bara tillfälligt, sekunden senare är hon jätteglad igen!

Duktig flicka, eller hur!

Mors dag och kusinbesök

(Amanda i ny klänning och body från Esprit, present från farmor och farfar köpta i Linköping förra helgen.)

I går var det Mor dag! Min första!

Jag blev firad med ett städat kök, lyxig frukost och en magnoliabuske till trädgården. Men jag fick vänta länge på min frukost.... Amanda väckte mig strax innan 7 på morgonen som vanligt, hon brukar vara hungrig runt den tiden. Men efter att jag ammat henne var jag pigg (fast trött på en gång, det blev ju lite sent hos grannarna dan innan även om jag gick hem tidigare än pappan, han kom hem 2 öl senare) och Amanda var också pigg. Jag gick till slut upp och började göra nytta och lämnade Amanda och pappan i sängen för han vaknade också, och muttrade lite om att det var hopplöst att bjuda på frukost på sängen när man har en bebis som vaknar "mitt i natten".

De lekte en stund men ett tag senare blev det knäpptyst i sovrummet. Jag tittade in, och där låg de och sov tillsammans bägge två, helt utslagna. Amanda låg på rygg i bara blöjan med armarna utsträckta på varje sida och pappan halvsnarkade brevid. Jag ville ta en bild, men jag tyckte det var så bra att hon somnat om att jag inte vågade. Det har hänt att jag smygit in och fotat henne andra gånger jag tyckt hon varit så söt när hon sovit, och så sekunden senare kommer gallskriket.... wääää... äsch, himla kamera att låta när man tar bilderna! Så jag lät bli och de bara sov och sov och sov, så det blev inte frukost förrän vid halv elva, kvart i elva nån gång.

Medans de sov passade jag på att göra nytta - planterade i trädgården, plockade iordning lite, och höll på att hungra ihjäl eftersom jag väntade med frukosten! Visst kunde jag ätit men jag tänkte hela tiden "äh de vaknar nog snart... snart vaknar de nog... " men timmarna bara gick!

Vi gav oss ut och övningskörde på dagen, jag körde först till Viggbyholm där vi fikade på Konst och kakor och på vägen hem stannade vi till på en Outletförsäljning i Täby. På kvällen var vi bjudna på middag i Vira, och det var supergott som vanligt! Vi fick grillade kycklingfilér och paprikor med ris och en vit-rosa sås med lite sting i, plus en jättelyxig sallad med bland annat avokado och fetaost. Rabarber till dessert.

Idag har förrutom farmor och farfar och en väninna till dem, även pappans små kusiner Linnea och Lovisa varit här tillsammans med sin mamma och hälsat på. Småtjejerna har badat i badkaret och så har vi allesammans fikat en massa godsaker. På Linneas förslag åt vi glass med strösselbuffé!

Pappan hann komma hem innan småtjejerna skulle åka, det var bra så de hann ses. Småtjejerna fick nya finskor och det verkar ha gått hem! Jag hade lagt fram ett paket köttfärs utifall de skulle kunnat stanna på middag, men de kunde inte det idag så vi åt tagliatelle med köttfärsås själva när de åkt hem - det blev en låda till frysen också som man kanske kan göra lasagne av nån gång?

Nu är jag dödstrött, och Amanda håller på att somna i mitt knä under amningen så det är dags att gå och lägga sig! Det ska bli superskönt, det har varit en lång dag..

I morgon ska vi till Öppna förskolan, förhoppningsvis tillsammans med en tjej ur mammagruppen från BVC och hennes bebis.

En tur i Gustavsberg

(Amanda i ny tuff pyjamas från Joha, present från pappan från butik i Linköping.)

Vi har varit i Gustavsberg idag, promenerat och besökt fabriksbutikerna. Amanda och jag hamnade i Gustavsberg för vi följde med pappan dit imorse, tidigt imorse gav vi oss iväg för han skulle hålla kurs där. Han släppte av oss och vi promenerade runt medans han jobbade. Först gick vi en vacker tur längs vattnet, men Amanda ville inte ligga i vagnen värst länge så det var bra att jag hade laddat upp med bärsjalen! Vi promenerade in i Gustavsberg och kollade in centrumet - som inte hade öppnat ännu! Det var liksom vi och pensionärerna och nån annan typ som såg rätt utslagen ut som stod och köade på att Konsum skulle öppna... Fast jag köade väl egentligen inte, jag ska erkänna att jag gick ett varv extra och tittade runt på annat medans jag väntade på att de skulle öppna. Men nära på.

Jag handlade lite till kvällens middag, - konsum hade primör-special: halva priset på sparris, rabarber, vårlök... Så till middag blir det sparrispaj med vårlök! Dessutom lyxade till det med en risifrutti som jag sedan mumsade i mig på en parkbänk vid vattnet med en gnällig liten bebis i knät.

Fabriksförsäljningen öppnade inte förrän kl 11 så jag gav mig ut på en promenad så länge. Jag hittade nån vandringsled som började precis där jag råkade gå, så den hakade jag på - 5 km Tjustviksrundan. Den funkade ganska bra med barnvagn, men det var en del stora stenar och så längs stigarna så den skulle nog inte kvala in i nån barnvagnspromenadbok. Men det var en väldigt vacker tur, ganska mycket av den gick längs med vattnet. Det fanns dessutom flera vackra fikaplatser längs vägen, så det är ett perfekt ställe att ta en picknick på.

När jag gav mig av sov Amanda men mitt under turen vaknade hon och var världens ledsnaste så jag tog henne i famnen och provade allt, sådär som man lite desperat gör när lillan är ledsen. Kollade blöjan där på stigen, nähäpp, den var ok. Testade amma sittandes på huk mitt på en stig i skogen... Det kom förbi ett pensionärspar som tittade lite konstigt på oss, vi måste sett bra roliga ut. Men hon lugnade faktiskt ner sig, speciellt när hon slapp åka i vagnen.

När vi kom tillbaks till Gustavsberg hade affärerna öppnat så vi tog en tur i dem, och sen kom pappan. På vägen hem handlade pappan dubbla morsdagspresenter, både en magnolia som ska blomma på bar kvist till mig och en vacker mörkröd buskpion till farmor.

När vi kom hem drog jag igång en tvättmaskin, bakade dubbel sats bagels och gjorde en sparrispaj medans Amanda och pappan sov. På kvällen fick lilla Amanda byta om till sin SWEDEN-body för då var det ju dags att heja på Charlotte Perrelli i Schager-EM! Vi blev inbjudna till grannarna mittemot så vi tittade på schlagern ihop med dem.

Vardagsbabbel

(Amanda i en luv-tshirt från Topshop som mamman shoppade medans hon var gravid.)

Nu har jag fått tillbaka nästan all ork, jag känner mig nästan helt bra nu! I och för sig hostar jag lite ibland men det kan man ju göra i flera veckor efter att man varit dålig. Det är faktiskt väldigt skönt att vara piggare igen. Men direkt blir jag ju förstås mer rastlös också.

Igår tog jag en promenad med Amanda i vagnen ner till Åkersberga centrum. Det var jätteskönt att vara ute och gå igen, och så är det också väldigt mysigt att se lilla Amanda sova i vagnen. Hemma sover hon ju inte alls lika bra som hon gör när jag är ute och går med henne. Det är därför vi är ute och går såpass mycket i vanliga fall, det är ju det bästa sättet att få henne att vila. Men igår sov hon inte länge i vagnen, bara ca en halvtimma, sen blev hon för nyfiken på vad som hände ikring henne. Jag tror hon vaknade till när nån tjej med en liten 2-månadersbebis i famnen frågade mig om vägen till BVC. Det var ett smart val att fråga nån med barnvagn, och givetvis hjälpte jag dem tillrätta. Men under tiden upptäckte jag ett par nyfikna blå ögon i vagnen. Jaha så länge varade alltså den friden!



Jag gick med en vaken Amanda till biblioteket och lämnade tillbaks några böcker, tog sen en tur på Ica och handlade lite till middagen och eftersom hon var vaken och verkade lite halvgnällig bestämde jag mig för att ta bussen hem istället för att gå. Det var helt rätt val, för Amanda var hungrig så jag fick amma henne lite under bussturen.


Hon somnade precis när vi gick av busshållplatsen och när vi kom hem sov hon gott i vagnen. Jag rullade försiktigt in vagnen i garaget och började fixa med middagen. Innan jag gick ner till centrumet hade jag lagt sushiris i blöt, vilket jag nu kokade. Amanda vaknade strax efter att riset kokat klart så när pappan kom hem satt jag och ammade henne igen i soffan. Pappan fick fick ta lillan medans jag gjorde klart sushirullarna och skar dem i bitar. Sushi är rätt bra mat att äta när man har en liten i knät, för man äter det med en hand och det är inte så jättegeggigt om hon råkar nå maten lite. Såtillvida hon inte når sojaskålen vill säga.. men det gjorde hon inte, vi börjar bli vana att ställa saker en bit in på bordet!


Vi måste åka till IKEA och köpa en sån där bra vit plaststol som "alla" har, för jag har provat sätta henne i en sån på babycafét och hon kunde faktiskt sitta i den en liten stund. Med andra ord är det hög tid att vi skaffar en, det skulle underlätta jättemycket när vi själva äter. Hon brukar oftast få ligga på något mjukt på golvet med sina leksaker medans vi äter, men oftast tappar hon tålamodet och vill inte alls ligga där själv utan vill vara med oss.... och det kan jag väl förstå, hur kul kan det vara att ligga där på golvet för sig själv när allt det spännade verkar ske vid bordet!



På kvällen såg vi Charlotte Perelli gå vidare till finalen i ESC, det var ju inte helt oväntat förstås men det var kul ändå att se att det gick vägen.

hemmaliv

(Amanda har på sig en body som pappan köpt på NeXT i England och en Polarn och Pyret jeansklänning hon fått av kompisar till pappan.)

Idag har jag haft lite feber igen, eller jag hade i alla fall en halv grad högre kroppstemperatur i morse än vad jag hade igår kväll. Men det är under 38 och jag känner mig rätt pigg och rastlös så det är nog ingen fara.

Det som däremot är jobbigt är att vara inne och göra ingenting. Jo visst skulle jag väl kunna sysselsätta mig lite fast jag är hemma, men jag har inte haft ork när jag varit sjuk. Men nu börjar det kännas bättre, så jag kanske till och med ska ge mig ut och handla lite. Det blir i så fall första gången jag går ut (mer än typ till brevlådan) sen i fredags. Det känns konstigt att bara vara inne, jag har känt mig verkligen instängd.

Amanda sover inte , hon säger äwww-äwwwäwäwääääääwäää...... Men kanske hon kan sova om vi går till affären? Visst är jag hoppfull? :)

oj, jättekräk. Dags att byta kläder igen. Tredje gången idag - först pga kräk, sen pga bajs, nu kräk igen...

Jaja mammaliv :-)

Precis sovit middag

(Amanda i SWEDEN-body från Fix, pappan har köpt den inför nån sporttävling som ska gå i tv, eller om det var ESC?)

Alldeles yrvaken! Och absolut sötast världen! Nä jag är inte alls partisk eller hur? :-)

Amanda har för ovanlighetens skull sovit middag på egen hand, hon inser kanske att det inte finns nåt att välja på när det inte blir så mycket promenader med en sjuk mamma. Idag skulle egentligen pappans småkusiner kommit men vi har fått flytta det till nästa vecka, pga sjukdom alltså.

Det blir fullt schema nästa vecka faktiskt, ibland går det fort att fylla en vecka:
måndag: kusinbesök
tisdag: till öppna förskolan tillsammans med Nadja
onsdag: BVC-grupp med dentist på besök
torsdag: mammalistanlunch hos Tina

Det gäller att vara frisk nästa vecka alltså!

Superglad Amanda

(Amanda har pyjamas från Lingon och Blåbär, en present från farmor)

Amanda såg så fundersam ut med skeden i munnen, så jag tänkte ni skulle få se en bild på hur otroligt glad hon kan vara nuförtiden! Söt eller hur!? :-)

Första smakportionen - potatis

Nu har Amanda börjat med smakportioner. Man ska alltså introducera en och samma smak varje dag i ungefär en vecka. Det första som BVC rekommenderade oss var att börja med en tesked mosad potatis blandad med modersmjölk.

I torsdags började vi och minen hon gav oss när hon insåg hon hade munnen full med nåt konstigt var oslagbar, synd jag inte hade kameran framme då! Men å andra sidan var det fullt upp med att koncentrera sig på matningen och att hålla henne på gott humör - det ska ju vara nåt kul med nya maten, inget som hon ska uppfatta som jobbigt, så jag tjoade och gav henne massvis mede beröm.

Hon spottade inte direkt ut maten, men hon såg inte så överdrivet förtjust ut heller. Man kan väl säga att det mest påminde om en blandning mellan förvåning och förskräckelse. Men det gick ner ändå!

Nu har hon alltså fått en sked potatismos varje dag sen i torsdags, och hon verkar faktiskt tycka det är rätt så kul nu. Kanske är det för att mamma och pappa är så glada medans det pågår, men det är hur som helst bra att hon ser det som nåt positivt. Dessutom gillar hon att tugga på sin nya sked.

Jag har köpt en egen sked till henne, för fick tips av en kompis om att det finns skedar med bladet i silikon så att det inte blir så hårt i munnen på henne. Skeden är ju suverän, det tipset är jag tacksam för och jag kan rekommendera det vidare: Bambino - MAM Silikonsked. Det finns säkert motsvarande av andra märken, detta var den jag råkade hitta på Ica när jag var där och handlade.

Åskan går över Berga

Åskan ligger rakt över Åkersberga. Det regnar och är ruggigt men jag är så dödstrött på att vara hemma sjuk att jag ändå hellre skulle vara ute och bli blöt än att gå runt här hemma utan ork, helt uttråkad. Det känns ändå som jag är på bättringsvägen nu och skönt är väl det.

Amanda drar i nätverkssladdarna och om jag inte pratar med henne låter hon ääääooooääääooooääääoaaaauuuooowwwww... Kanske känner hon lite konkurrens från datorn?

Besök hos mormor

Nu har det återigen gått en halv evighet sen jag sist skrev något. Det blir lätt så när jag har väldigt mycket att göra eller när jag är sjuk. Och nu har det varit bägge och, ja egentligen är jag fortfarande sjuk men jag är ganska pigg så länge jag håller mig i sängen. Det började med mjölkstockning och hög feber- igen, som vanligt, suck - men så fick jag även ont i halsen, och jag blev helt enkelt rätt så förkyld, men fortfarande med feber dock inte lika hög som vid mjölkstockning. Febern började i tisdags kväll, och nu är det måndag och jag har fortfarande feber så det börjar kännas rätt så tjatigt nu.

I helgen har vi varit och hälsat på Amandas mormor i Linköping. Amandas farmor och farfar var också med på resan.

Resan ner gick sisådär med Amanda, hon skrek och hade inte alls lust att sitta fastspänd i sin stol. Jag brukar sitta brevid henne och eftersom hon brukar bli lugn när hon får mat, så brukar jag ibland prova att sätta mig på knä i konstig vinkel och stoppa in tutte i munnen på henne, medans hon fortfarande är fastspänd alltså. Oftast tar hon då tag och mumsar en lång stund tills hon blir lugn. Jag får visseligen lite ont i kroppen av den konstiga vinkeln och av att sitta hårt tryckt mot babyskyddet (babybilbarnstolen) men det får det vara värt, för det brukar fungera för att få lugn på henne.

Så fick jag göra på resan ner till Linköping i fredags, och när hon somnat stannade bilen och bytte plats så att jag skulle få övningsköra lite av sträckan ner. Typiskt, nog vaknade hon bara för det, och ville inte somna om eller lugna ner sig. Hon skrek och grät så mycket att det kändes som mitt hjärta skulle gå sönder. Men jag kunde ju inte göra nånting där jag satt bakom ratten och hon i baksätet med farmor och farfar. Eftersom vi var ute på motorvägen dröjde det ett tag innan vi kunde stanna. Det är som tortyr att höra henne så ledsen och inte kunna göra något.

När vi kom ner på fredagskvällen åt vi middag och fikade med mormor som inte sett Amanda sen i påskas.

På lördagen var mormor hemma och sov, och pappan, farmor och farfar var på stan.
När de kom hem från stan hade de med sig presenter till Amanda. En söt liten klänning och body från Esprit från farmor och farfar, och en pyjamas med flygplan och en blågul sweden-body från pappan.

Jag har tillsammans med lilla Amanda varit nedbäddad i sängen i stort sett hela dagarna under helgen. Det var lite jobbigt att inte kunna hosta eller snyta sig på natten, för så fort jag gjorde det vaknade hon till och blev orolig. Lillan har faktiskt inte varit sjuk alls, och jag tror att hon klarar sig tack vare de antikroppar jag bildar som hon får via amningen.

Det har varit dödstråkigt att vara sjuk och när man har feber blir man ju så orkeslös. Men jag har ändå kämpat mig upp till frukostar, middagar och så för att vara lite social.

Mormor var också hemma under lördagen, och när hon inte sov spelade hon och Amanda lite piano ihop. Amanda gillade när mormor spelade, för då blev hon alldeles tyst. Vem vet, hon kanske är jättemusikalisk egentligen? Men inte får tillräckligt med stimulans med det hemma för vi spelar ju inga instrument och knappt nån musik överhuvudtaget. Fast hon brukar gilla när jag sjunger, konstigt nog, för jag sjunger inger vidare.

Pappan och farfar var på biltävlingar på söndagen på Mantorp, och då var farmor och mormor och besökte trädgårdsföreningen. Jag och Amanda tog det lugnt hemma i sängen, för man orkar inte så mycket med feber.

trasig mamma, trasiga katter, trasig dator

Hallå,

Nu har jag ju inte skrivit något på hur länge som helst, men jag vill lugna er som undrat - allt är ok förrutom lite mindre missöden längs vägen.

Det började med en trasig mamma - jag fick mjölkstockning, IGEN. åh jag blir så trött på det där.Jag var på en underbart fin vårpromenad ihop med Ylva och Alexandra och deras små, vi åt och ammade ute på en parkbänk utanför Långholmen men sen blev jag däckad i hög feber i några dagar efteråt. Det är väl sånt som kallas baksmälla.

Sen var det trasiga katter - gånger två! Det finns en lång historia jag ska berätta för er nån gång, men jag tar kortversionen nu. Jag har tagit hand om en påkörd hittekatt, och det var trasig katt nummer ett. Trasig nummer två var våran Turbo som varit i slagsmål igen, som vanligt. Men såret hade börjat vara så jag kollade det hos veterinären, och de fick sätta in dränage och skrev ut penicillin.

Till sist har min dator slutat fungera. Jag misstänker batteriet, men vi får väl se, jag tänkte ta den till lagning idag.

Så vad har hänt med världens underbaraste lilla bebis då?
Hon är frisk, sötast och gulligast i världen som vanligt och börjar få mycket bättre koordination. Hon är väldigt intresserad av att greppa tag i precis allt, man får verkligen hålla reda på de där små händerna. Jag hade lite blommor i fönstret och de fastnade också i greppet. För att inte tala om mitt hår, eller hur hon tar våra tallrikar när vi äter med henne i knät. Nu gäller det ju att ha koll på henne!

Blöjstorlek 3 sen nån månad tillbaka, och vi kör mest med 62-bodies nu, även om 56orna faktiskt fortfarande funkar, de flesta i alla fall. Dessutom finns det en grön liten body i storlek 50 som hon faktiskt ännu kan använda, det är väl märkligt! Men den kan hon nog inte ha så länge till.

Jag tror hon är i nån utvecklingsfas just nu för hon har senaste dagarna varit extremt mycket klängigare och gnälligare. De senaste två dagarna har jag varit ute och gått med vagnen, bägge dagar med bebis i bärsjalen och vagnen mest som lastkärra, för lillan har inte varit ett dugg intresserad av att ligga i den (läs: hon gallskriker och gråter). Men när hon kommer upp i famnen blir hon nöjd, och ligger hon i sjalen trivs hon också, och till slut somnar hon där.