1-årskontroll

Igår var vi på 1-årskontroll på BVC. Sprutorna har vi redan tagit, nu var det dags för ett läkarbesök.

Först blev Amanda vägd och mätt av en sköterska. Vikten är nu 10180g, och längden var 77.5 cm så hon har alltså nu tagit igen den lilla dippen hon gjorde i vikten i december när hon var sjuk så mycket och inte hade så mycket lust att äta.

Efter vägning och mätning fick vi sitta ner i väntrummet i några minuter, och när doktorn kom och ropade upp oss stod Amanda på golvet så jag provade först att locka på henne så hon skulle gå efter oss. Jag gick långsamt bort i korridoren och sa "kom då lilla gumman, kom då hjärtat" och först tog hon några steg men sen stod hon bara kvar och från att sett rätt glad ut såg hon bara mer och mer osäker ut. Sen började hon se ledsen ut, så då sprang jag tillbaks och hämtade upp henne och vi sprang ikapp doktorn.

Inne i undersökningsrummet fick Amanda en korg med leksaker där han kollade att hon plockade upp saker. Men hon var lite avvaktande, så hon var inte så intresserad av sakerna (för ovanlighetens skull!) utan var istället rätt nöjd när hon fick sitta i min famn för att undersökas.

Doktorn klämde henne på magen och på låren, och på låret upptäckte han en liten knöl som blivit efter vaccinationen. Han sa att det var ungfär som ett fyrkantigt riskorn i storlek och att det inte var någon fara, att det kunde bli så ibland. Det satt i fettet och inte i muskeln och det var en bra sak, och det var ingenting att bry sig om eller oroa sig för, men om det skulle växa skulle vi höra av oss.

Sen så ställde han lite frågor. Att hon kan gå ser jag, hur länge har hon gjort det? Jag berättade att hon gått sen sin födelsedag och han gissade också på att det var ungefär en månad hon gått. Han undrade om hon pratade nåt och jag berättade att hon på eget bevåg säger mamma, tacktack, nej och några andra ord men att hon än så länge mest upprepar ord man säger själv. Det gör hon å andra sidan rätt så mycket.

Han såg i journalen att jag hade haft nån fråga om kost, och han såg i hennes viktkurva att hon haft en liten nedgång i december och då berättade jag om magsjukan och influensan (eller vad det nu var) och öroninflammationen. Har hon haft öroninflammation är det inte så konstigt att hon gick ner i vikt, svarade han. Därefter tittade han i hennes öron med en liten pryl, vad de nu kan heta. Men det såg jättebra ut i öronen nu.

Amanda hostar fortfarande ibland så jag passade på att fråga om det. För några dar sen hostade hon på natten och kräktes så vi fick byta både hennes pyjamas och sängkläderna och det känns ju inte helt bra. Doktorn frågade om vi hade några allergier i familjen, astma, om vi röker eller om vi har några husdjur. Jag svarade nej, nej, nej och ja, två katter. Därefter lyssnade han noga på hennes lungor med stetoskop, både från ryggen och på framsidan. Skönt nog var det ingen fara, ingen astma eller nånting sånt utan att hon hostar var bara en liten rest från att hon varit sjuk och det var inte mer med det.

Just ja, innan han undersökte henne med stetoskop eller öronprylen la han ner det han skulle undersöka henne med framför henne så hon snabbt fick bekanta sig med det innan han satte det mot henne. Det var ju taktiskt och omtänksamt av honom!

Några kontroller av att hon kunde klappa händerna eller föra ihop klossar mot varandra, som jag hört andra fått göra. Fast nu gör hon ju faktiskt bägge. I väntrummet efteråt pratade jag med en pappa med ett annat barn som precis varit på 3årskontroll. Han berättade att storebror hade fått rita en huvudfoting på sin 3årskontroll men det hade inte den här fått göra så det skiljer väl lite från gång till gång vad de kollar.

Efteråt gick jag förbi Apoteket och köpte lite nya vitaminer till mig själv och en liten tub med Idomin för att kunna smörja Amanda när hon är torr. Jag har en stor tub hemma men det är inte så dumt att ha med en liten i skötväskan också. Min vitaminburk var nära att passera obetald genom kassan, för jag hade gett den till Amanda medans jag gick runt och letade efter salvan för att hon skulle ha något att roa sig med.

När jag säger "kan du skaka på burken Amanda? Maracas, maracas!" så skakar hon på burken så den skramlar och skrattar. Den var rolig ett tag, sen ville hon tugga på idomintuben istället.

Gick förbi Ica och köpte en påse wokgrönsaker, nudlar och en burk kokosmjölk och åkte hem för vi skulle träffa farmor. Hon hade varit i stan tillsammans med Skebo-tjejerna och deras mamma och gått på Junibacken. Amanda fick en present av farmor, en riktigt fin bok med tjocka sidor och flikar man kunde dra ut. Den var i ovanligt bra kvalitet, vilket är väldigt bra eftersom Amanda gillar att bläddra själv i böcker men är lite hårdhänt och tuggar gärna på dem om hon får chansen.

Jag lagade en wok med kyckling, panangcurry, grönsaker och kokosmjölk och vi åt det alla tre sen, fast Amanda fick sin mat lite lätt mixad till lite mindre bitar. Det blev minst en vuxenportion över men eftersom Amanda gillade maten mixade jag det också och frös in till senare middagar. Det är rätt skönt att ha hemma sånt som hon gillar.

Amanda var pigg hela kvällen medans farmor var här, och kort efter att hon åkte somnade Amanda i min famn. HOn vaknade och ville bli ammad ett antal gånger under natten men sover nu fortfarande för går väl bra att sova länge om man är mätt.

Jag och Alexandra hade planerat att åka till stan idag men igår kväll fick jag ett SMS från Alexandra där hon skrev att hon nog hellre vill åka senare i vårvärmen istället. SÅ vi ska ses här på hemmaplan idag istället och så åker jag in till stan imorrn.