Julafton

På julaftonsmorgonen åt vi risgrynsgröt, skinka, mögelost, vörtlimpa och nybakade frukt och nötbröd till frukost och efter vi ätit och plockat undan hade jag några paket att slå in som jag inte hunnit med under veckan jag varit sjuk.
Mormor tyckte fortfarande att Amanda är lite mammig - "Det går väl lika bra med mormor?" sa hon till Amanda med ett leende när Amanda skrek och ville till mamma. Nu gör ju Amanda precis likadant ibland med farmor, pappa, morfar - ja alla andra, men det är ändå synd att Amanda inte får träffa sin mormor lite oftare. Kanske blir det tätare besök när hon blir pensionär?
Vi åt lunch i Vira - mackor, med diverse pålägg såsom ost med och utan mögel. skinka, leverpastej.. och så hade farmor gjort nån sorts goda laxrullar också. Det var farmor, farfar, jag och pappan, mormor, morfar, gammelmoster Anette och hennes gubbe och deras två barn Linnea och Lovisa, och så tittade även pappans kusiner Elin och Malin förbi på lunchen.
Mitt i kalle anka gick jag och pappan ut en promenad med Amanda så hon skulle få sova ifred i vagnen, för det var lite stimmigt i huset och hon sover ju bäst när vagnen rör sig. Medans hon sov gick vi varv på varv runt i Vira bruk, och det var inte många som firade jul där- det var tomt i det flesta husen. Det blev lite kallt och ödsligt att gå runt i mörkret men samtidigt väldigt mysigt. Där gick vi, hand i hand och tittade på vår fantastiska lilla flicka. Ett år tidigare på julafton hade jag en jättestor mage och vi funderade på om vi skulle behöva fira hennes födelsedag på julafton eller om hon skulle kunna hålla sig inne en vecka till. Och det kunde hon ju.
Som vanligt åt vi mest av laxen och sillarna och blev rätt så mätta innan köttbullarna, prinskorvarna och skinkan landat på bordet igen. Min äppelsill med calvados gick hem hos alla sillätare och Anette ville ha receptet så det är nog inte sista gången vi äter den sillen.
Tomten passade på att komma när Pappan gick på toa, men han lämnade julklappssäcken och gick rätt fort så pappan fick vara med och titta på när paketpappren revs upp av alla barn och vuxna med för den delen. Det blev ganska kaotiskt. Lovisa, som nu är 2,5 år, har kommit in i en "min!"-fas. Hela tiden skriker hon "MIN! MIN! Min!" Under middagen satt Amanda mellan mig och Lovisas mamma Anette, och när Amanda såg sig om och kastade en blick på sin bordsgranne Anette skrek Lovisa allt hon kunde "MIN MAMMA! MIN MAMMA!" haha som om Amanda skulle vilja byta va... tror inte det :)

Under paketöppnandet fick Amanda några jättefina leksaker av Lovisa och Linnea med familj, som en bultbräda och en lille skutt verktygslåda. Amanda tog upp delarna ur verktygslådan och tuggade lite på dem som vanligt, men Lovisa var direkt framme, drog dem ur händerna på Amanda och skrek "MIN!". Sen tog hon hela verktygslådan, kramade om den hårt i famnen så ingen skulle kunna ta den i från henne och skrek "Min!"¨på nytt. När Amanda tog nån annan pryl istället kom Lovisa på nytt och slet den ur händerna på henne. Det är tur att Amanda inte brydde sig utan bara tog något annat att undersöka istället.

Amandas fick en massa fina presenter på julafton, bland annat en verktygslåda i trä, en bultbräda, e jättefin mjuk gung-ko med hjul som går att vika ner så den går att rulla på också, men den gick tyvärr sönder strax efter nyår så vi ska byta mot en ny. Vidare fick hon teletubbiesdockan Po av Barbro. När hon öppnade paketet tittade hon på sin lille kompis och sa "eh-oh!" precis som Teletubbies gör och gav honom en blöt puss i ansiktet. Hon fick en Teletubbie av oss också, en större variant av Po som kan dansa, blinka med ögonen och spela musik. Ja, det är samma som hon såg på Hamleys i London i höstas. Hon skiner upp varje gång den sjunger.
Ett pussel, en mjuk docka, en mysig hemstickad väst, ett par superbra rödvitrandiga mockasiner och en del andra jättefina kläder fick hon också. Annat vi har att se fram emot är årskortet på Junibacken som börjar gälla i Februari. Vi ska gå på rytmik där, de har rytmik för 1-3åringar varje torsdag. En annan present som kommer räcka ett tag är ett jättestort presentkort på Åhléns från mormor. Amanda fick lite böcker och annat också, men det börjar kanske bli lite väl tråkigt att läsa den här uppräkningen nu så jag slutar här ändå.

Tusen tack för de jättefina presenterna!

Det blev en väldigt trevlig julafton, kanske lite rörigare än vanligt vid presentöppningen men superkul. Det var härligt att se Amandas reaktioner när hon såg leksakerna, allra tydligast blev hon förstås glad när hon såg sina välbekanta Teletubbies men alla andra saker var också spännande att ta upp, vrida och vända på och tugga lite på. Hon börjar fatta hur man öppnar paket och drar gärna av pappret själv.