Helgen

Amandas mormor och morfar var här i helgen, och både i fredags och i söndags träffade hon dessutom även farmor och farfar. Amanda är allas enda barnbarn och hon är verkligen medelpunkten och har hon har givetvis fångat allas hjärtan.

Mormor kom upp i fredags kväll. Hon tog tåget hit direkt efter jobbet, stannade till söndag kväll. Sist hon såg Amanda var i somras och då kröp hon ju knappt. Hon ålade sig fram efter bästa förmåga men det var ju långt ifrån hur hon är nu.

Nu är hon ju överallt, när hon vill nånstanns tar hon sig dit. Kryp-kryp-kryp - framme! Öppna lådan, ta ut innehållet. Nästa låda, ut med innehållet på golvet. Titta, en sko. Tugga på den (tills mamma kommer och tar den. gnälla om att bli av med prylen..) Och sådär håller hon på! Nonstopp som en duracell-kanin.

Mormor hade med sig en söt rödrutig klänning till Amanda, och en leksak som var som en sorts mjuk klosslåda. Den gillar både vi och Amanda. Den är mjuk så den är bra att leka med i sängen innan hon somnar, för missar vi att ta ut den ur sängen är det inga hårda grejer man kan råka lägga sig på. Dessutom fick jag en trädgårdsbok och en bok med tips till småbarnsföräldrar.

På fredagskvällen åkte vi till Vira där vi blev bjudna på hederlig husman som är mormors favoritmat. Farmor hade lagat köttgryta med inlagd gurka och rårörda lingon och det var som vanligt när hon lagar hur gott som helst!

Lördagsmorgonen började som vanligt med babysim. När jag och pappan var borta fick mormor ta det lugnt hemma, och när vi kom hem igen åkte vi och hämtade upp morfar och så åkte vi tillsammans in till Stockholm. Amanda somnade på vägen, så då fick alla krångla sig ur bilen för så fort hon somnar måste vi tar chansen till mina övningskörningar.

När vi kom fram till stan åt vi lunch på Restaurang Örtagården ovanpå Östermalmshallen. Amanda och jag har varit där förrut med morfar, då fick hon vattenmelon men den här gången var det mest broccoligratängen som var god eftersom det inte fanns nån vattemelon.

Efteråt gick vi på stan en sväng, innan vi åkte hem. På kvällen däckade både pappan och mormor, så Amanda, jag och morfar dukade fram till kvällsfika tilsammans. När vi väntat sådär en och en halv timma på att de andra skulle vakna gav vi till slut upp och väckte dem, till ett dukat bord och en tänd öppen brasa. Mysigt.

På söndan var det fantastiskt fint väder. Solen lyste på träden som badade i färger. Vi tog en promenad tillsammasn med farmor och farfar till Hembygdsgården på Norrö precis som i förra veckan. Där shoppade mormor en hel del och jag fick ett par jättesköna snygga vantar av pappan. Tack älskling, de är perfekta när jag går med vagnen!

En lärdom jag drog av helgens äventyr var att oavsett hur mycket jag tycker jag har att göra hemma så måste jag ta mig i kragen och gå ut och gå med vagnen innan gästerna kommer eller innan vi ska iväg på middag eller nåt liknande. Amanda var verkligen supertrött på kvällen, och hon blir ju på så mycket bättre humör när hon är utvilad. Nu gick det visseligen bra, men hon får mer ut av att alla vill busa med henne om hon har lite mer ork för det också.

Igår gick jag på promenad tillsammans med Sofia med sina två små tjejer i vagnen. Vi gick och gungade och Sofias äldsta på ca 2 år lekte i sandlådan. Amanda däckade en stund efter att vi gått från lekparken, och sen var sov hon hur länge som helst. När vi kom hem sov hon vidare i garaget i säkert en och en halv timma. Jag tror hon var helt utslagen efter all aktivitet i helgen.