Jag har startat ett bullbakningsprojekt, och Amanda är trött. Är det inte typiskt? Nu går maskinen (electrolux assistent) i köket och jag sitter i soffan och ammar. Om jag har tur så är hon så trött att jag kan lägga henne ifrån mg när hon somnar.
När vi var i köket nyss fick jag göra allt med henne i famnen i alla fall, för så fort jag satte ner henne började hon gråta. Stackars liten. Så besvärligt att ha en mamma som får för sig att göra bullar...
Fast hon får uppleva en del spännande saker, som hur kaffekvarnen låter (bzzzzzz) och lukten av nymald kardemmma. För att inte tala om alla köksredskap hon undersökt med munnen.
...
Var precis in i köket och tog bort degkrokarna och la på locket till degbunken. Tro´t eller ej, men det gick faktiskt att göra med en hand med bebis i famnen hängandes i tutten.
Äsch nu kom jag just på att jag har en tvätt att hänga upp. Det är besvärligare att göra samtidigt som hon vill ha bröstet i munnen... strumpor och andra små plagg kan funka, men det är rätt kört när det kommer till att hänga lakanen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
No comments:
Post a Comment