I tisdags var vi på babycafét. Jag var nära att hoppa över att gå dit, eftersom Amanda sov länge, och medans jag pysslade hemma gick tiden. Men så tänkte jag att jag ändå skulle iväg, för jag var dessutom sugen att köpa en bok på bokrean som startade den här dan.
Det var bra att jag gick! Det var inte bara bokreadag utan även semmeldagen, och på Kyrkans babycafé blev vi bjudna på hembakta semlor. Det fanns en massa färdigurgröpta hemgjorda goa bullar och så fick vi själva fylla dem med vispgrädde och mandelmassa - massor av mandelmassa. Supergott! Tur för mig, otur för Amanda för jag hade egentligen bara tänkt gå in till fikarummet och betala och hämta mig en snabb kopp te, som jag till och med tänkte ta med till lekrummet för att hon skulle få leka så mycket som möjligt när vi ändå var rätt sena dit. Men så fanns det såna godsaker, då fick stackars lillan snällt roa sig i fikarummet istället medans jag mumsade godsaker.
Vi hann leka lite i alla fall innan sångstunden. Den här gången var det inte så mycket folk på sångstunden eller i lekrummen, kanske ca 15 föräldrar och det är lite mer lagom. Jag hörde av Catrin att det hade varit 30 föräldrar förr-förra gången, det är ju på tok för mycket. Det blir bara trångt och rörigt då.
Under sångstuden kämpade Amanda hela tiden för att komma utan bort till en hylla som stod i rummet vi sjunger i. Längst ner i hyllan fanns några väldigt lockande GB-glasslådor fyllda med pennor och kritor. Glass vet hon inte vad det är ännu, men hon är ju galen i småprylar. Hon sprattlade så fort jag tog bort henne från pennorna och jag fick mer än en gång bända upp hennes fingrar för att ta bort pennorna hon fått tag i. Victoria, som ledde sångstunden, sa att hon skulle prata med den ledare som förvarar sina grejer där och de ska nog möblera om lite...
Catrin dök förresten också upp på babycafét fast strax efter sångstuden. Hon hade varit på BVC på nån form av kontroll. Jag blev så förvånad när jag hörde hur de uppmanat hennes pojke att klappa händerna och vinka, för Amanda hade de inte kollat sånt på vad jag märkt i alla fall. Vår sköterska är väldigt positiv och säger att allt ser så bra ut och att hon verkar utvecklas jättefint, och gör inte nån grej av att detaljkontrollera. Det känns bra tycker jag. De hade sagt åt Linus att vinka, men det hade han inte alls haft nån lust att göra just då på beställning, och det kan jag slå vad om att Amanda inte heller gjort, om man verkligen velat att hon skulle göra det.
Catrin skulle hem efteråt så jag gick till bokrean själv. Morfar kom förbi och hälsade på framåt eftermiddagen/kvällen och det var ju extra trevligt med tanke på att Pappan hade en sen partykväll hos nåt it-bolag den här tisdagen.
Det var bra att jag gick! Det var inte bara bokreadag utan även semmeldagen, och på Kyrkans babycafé blev vi bjudna på hembakta semlor. Det fanns en massa färdigurgröpta hemgjorda goa bullar och så fick vi själva fylla dem med vispgrädde och mandelmassa - massor av mandelmassa. Supergott! Tur för mig, otur för Amanda för jag hade egentligen bara tänkt gå in till fikarummet och betala och hämta mig en snabb kopp te, som jag till och med tänkte ta med till lekrummet för att hon skulle få leka så mycket som möjligt när vi ändå var rätt sena dit. Men så fanns det såna godsaker, då fick stackars lillan snällt roa sig i fikarummet istället medans jag mumsade godsaker.
Vi hann leka lite i alla fall innan sångstunden. Den här gången var det inte så mycket folk på sångstunden eller i lekrummen, kanske ca 15 föräldrar och det är lite mer lagom. Jag hörde av Catrin att det hade varit 30 föräldrar förr-förra gången, det är ju på tok för mycket. Det blir bara trångt och rörigt då.
Under sångstuden kämpade Amanda hela tiden för att komma utan bort till en hylla som stod i rummet vi sjunger i. Längst ner i hyllan fanns några väldigt lockande GB-glasslådor fyllda med pennor och kritor. Glass vet hon inte vad det är ännu, men hon är ju galen i småprylar. Hon sprattlade så fort jag tog bort henne från pennorna och jag fick mer än en gång bända upp hennes fingrar för att ta bort pennorna hon fått tag i. Victoria, som ledde sångstunden, sa att hon skulle prata med den ledare som förvarar sina grejer där och de ska nog möblera om lite...
Catrin dök förresten också upp på babycafét fast strax efter sångstuden. Hon hade varit på BVC på nån form av kontroll. Jag blev så förvånad när jag hörde hur de uppmanat hennes pojke att klappa händerna och vinka, för Amanda hade de inte kollat sånt på vad jag märkt i alla fall. Vår sköterska är väldigt positiv och säger att allt ser så bra ut och att hon verkar utvecklas jättefint, och gör inte nån grej av att detaljkontrollera. Det känns bra tycker jag. De hade sagt åt Linus att vinka, men det hade han inte alls haft nån lust att göra just då på beställning, och det kan jag slå vad om att Amanda inte heller gjort, om man verkligen velat att hon skulle göra det.
Catrin skulle hem efteråt så jag gick till bokrean själv. Morfar kom förbi och hälsade på framåt eftermiddagen/kvällen och det var ju extra trevligt med tanke på att Pappan hade en sen partykväll hos nåt it-bolag den här tisdagen.
Posts
No comments:
Post a Comment